Alla inlägg den 8 maj 2009

Av Gitte - 8 maj 2009 18:36

För en timma sedan var jag lite småkaxig. "F*n vad dumt det är att röka, har baske mig inte råd med det här längre" och sådär på stående fot bestämde jag mig för att jag INTE skulle köpa några cigaretter när jag skulle ner till byn och ha mjölk och bananer. EN cigg kvar. EN kopp kaffe och den SISTA ciggen när jag kommer hem.... Inte en tanke just då på att jag kanske skulle förbereda mig lite mentalt, trappa ner, kanske överväga beslutet eller så? Är det inte så man SKALL sluta röka egentligen? Inte tusan skall man väl bestämma sig tio i sex att man inte tänker köpa cigaretter när affären sedan stänger sex och det tio minuter senare kommer vara för sent?


Problemet var bara att när jag väl kom hem -efter att affären hade stängt- så hade sambon till min stora irritation rökt upp den sista ciggen jag hade.

Ett rejält minus i räkningen. Wich pisses me off! Förstås! DET var inte snällt alls, tycker jag.


Nu sitter jag här med rumpan bar och vägrar åka tre mil, vilket det ca är fram och tillbaka, bara för ett paket cigaretter. Det finns liksom inte. Och inte heller har jag råd egentligen heller, så av det skälet skall jag absolut hålla mig ifrån det.


Jag kommer att bli abstinent innan kvällen är slut så det finns risk för sammandrabbning av major format framöver.


Just nu tycker jag att jag förtjänar få betalt som rikets största ärkeidiot.

Av Gitte - 8 maj 2009 12:03

Sitter och håller på med en administrativ uppgift. Vill inte gärna bli störd i ONÖDAN men telefonen ringer. Självklart svarar jag, trots att det är skyddat nummer.


-"Ja, det är Gitte", svarar jag, som vanligt.

-"Hej, mitt namn är Petra, har du din mamma eller pappa hemma?".

En käck och glad tämligen mycket yngre person än jag själv kvittrar i andra ändan. Luktar telefonförsäljare förstås.

-"Det har jag säkert...." svarar jag. Och det har jag säkert, jag lovar!

-"Kan jag få tala med någon av dem?" Frågar käcka Petra.

-"Det får du säkert" svarar jag igen. Kategorin; Que? Varför frågar du mig det?

-"Men, svarar Petra, är de hemma?".

-"Min far kan jag inte svara för, då han bor i finland och säkert är lite svårare att få tag på, men min mamma är säkert hemma". Jag ser mamma framför sig, troligtvis sitter hon -hemma hos sig- i telefon med en landsman, eller så är det Glamour på teve, eller så spelade hon in gårdagens och tittar på det, så läser hon Hymy eller senaste Se och Hör om hon inte är ute och går en långpromenad. Hon är inte så svår att nå om man vill liksom.

-"Men kan jag få prata med henne" Frågar Käcka Petra som mer och mer börjar låta som Förtvivlade Petra.

Leken är inte rolig, i själva verket har jag bara svarat på Petras frågor och inväntat att hon kanske skall koppla och få en snilleblixt, men då det verkar uteblå så får jag göra processen kort.

-"Snälla Petra, vet du, jag är lite för upptagen för att prata med dig just nu, så om du vill mina föräldrar någonting så får jag be dig ringa hem till dem och fråga direkt. Du får ha en bra dag så länge".  Där avslutar jag samtalet utan att invänta hennes plötsliga insikt om att det faktiskt var mamman i den här familjen hon pratade med från början. Jag hoppas att hennes nästa samtal blir bättre!


Av Gitte - 8 maj 2009 10:42

Nåja, vad är väl ett bal på slottet?


Lika bra att göra klart för aktion B. För säkerhets skull! Så, nu är alla förhoppningar ur världen och bortsopade ur kroppen: jag kan lägga dem bakom mig och göra något konstruktivt av situationen och det borde jag gjort för länge sedan. Vilket jag hade gjort också om jag bara inte hade haft ett besked att hänga upp tillvaron och planeringen framåt på. Allt står och faller med beslutet som skall komma, men som sagt, nu tänker jag bort att den möjligheten finns, gör klart för att få igång andra processer och börjar med den planeringen i förväg innan jag vet. Varför har jag inte gjort det tidigare så jag slapp att bekymra mig för skärseldar? Så fort det blir ett nej, så ligger allt underlag för nästa steg klart och redo att skicka vidare för genomförande! Najs. Nu har jag något att göra medan jag väntar vidare, dvs utan att vänta och utan att nära förhoppningar om någonting. Nu är jag cooo lugn igen!


"Najs, Gitte, nu känner du igen dig själv! Du står helt utanför det här, det är inte din process, du kan inte påverka mer och du kan inte heller medverka i beslutsfattning på något sätt. Allt vilar nu i rätta händer, lät det som sker ske, ingen ko på isen än. "


Jag gillar egentligen personliga kriser och vändpunkter som innefattar nya insikter!

Av Gitte - 8 maj 2009 09:13

Ring för helskotta. Jädrans telefon som ligger tyst! Jag vill ju höra alla detaljer och reaktioner....


Nu skall jag göra något vettigt av dagen så jag slipper tänka! Ex. Klippa klorna på hunden. Räkna antalet sockerkorn i skålen. Sortera the-påsar, putsa min porslinselefant, tvätta fläkten, och vad annat jag nu kan komma på som inte kräver mer än att det kan utföras av en zoombie. Nja, då gick klorna på hunden bort, dem tar jag en annan dag när jag är mer alert och är redo att ge lite social kontakt; kloklippning är en helig och mysig och varm och kärleksfull syssla.


Av Gitte - 8 maj 2009 08:49

Jag får frossbryt. 30 minuters skrivande, trycker på spara inlägg och sedan kommer felmeddelandet som ett brev på posten.


Nåja, inlägget blev ju kort i varje fall. En kopp riktigt stark java och ett bloss får nog ner lusten att skicka musen åt fanders, tangentbordet i väggen, skärmen i golvet och foten på skrivbordet, stolen genom fönstret och tja, ni ser att det börjar bli ett synopsis till en reklamfilm för gevalia? =)!

Presentation

Translate

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11
12
13 14 15 16
17
18 19
20
21
22
23
24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Maj 2009 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Långåsbloggkartan.se!

Skapa flashcards