Alla inlägg den 12 juni 2009

Av Gitte - 12 juni 2009 12:14

Nu har de baske mig gått ur gymnasiet mina två små godingar. Jag är en mycket stolt och glad mamma idag.


Först var det dags för den äldsta som gick ur hantverksprogrammet. Klockan 14.00 var det dags. Vi stod länge och väl och väntade på Borggården inne på fästningen där de hade inmuntigat en femrätters medeltidsmiddag. En stund efter utsatt tid, stegade de äntligen ut under högljudd, härligt roligt skränig sång. Långa rader av vita studentmössor och... men vad var det? En svart "läder"mössa mitt i alltihop??

Bara lugn, han var min. Och jag har gjort han aldeles själv (okejdå, med lite bistånd från hans ack så stolta fader förstås! =)! ). Motvalls som vanligt. Tror han brås på sin mor. *skratt*. Givetvis en protest under humorflagg, och inget annat. På hans sedvanliga sätt; varför göra som alla andra när man kan ha roligt medan man gör det? Det kom fram flera äldre herrar och kände på honom och hans hatt och skrattade gott, så han hade visst väckt lite munterhet. Han var lite förtruten över att han inte kommit på iden i tid, för då hade han gjort kepsen själv istället. Det hade varit en typisk Benny-grej, men han satt länge efteråt och kollade in momenten och insåg att en sån keps gör man på ett par arbetstimmar. En enkel match för någon som just avverkat tre år som skomakarlärling!


Klockan 15.00 var det dags för nästa son. Vi samlades åter på gården på Ljud-och bildskolan där han tillbringat sina senaste tre år. Under icke helt samstämmig sång, men absolut städat och vårdat kom nästa son ut:


Tja, som ni ser, hans vildväxta glesa skepparkrans satt kvar, precis som han lovade för 93 dagar sedan. ("Jag skall inte raka mig förräns dagen efter studenten"). Det innebär att jag snart får återse honom antingen renrakad eller åtminstone ansad snart igen. Bye bye Robinson Crusoe. Givetvis måste han också göra saker och ting på sitt eget sätt, fast så elegant det går.


De här två bröderna har alltid varit natt och dag. Det skiljer lite mer än ett år, en är blond en är mörk, en är tunn en är grövre, en är nattmänniska, en är morgonmänniska, en kämpar för tillvaron en glider genom den, tja, det finns bara två saker de egentligen har gemensamt. För att inte säga tre. Sin mor och far och sin uppväxtmiljö, som formade dem helt olika utifrån sina förutsättningar under samma villkor. För en sak skall gudarna veta, att just dessa barn har lärt mig att man INTE skall vara rättvis mot barn om man tror att rättvisa är att alla barn i en syskonskara skall få samma saker. Sådär höll jag på några år, fick en en grön så fick den andra en blå. Tills jag insåg att mitt rättviseskapande hindrade att de bägge fick det de behövde. Först när jag slutade vara milimetersrättvis så lägrade sig lugnet. Något som dock glädjer mig mycket, är att dessa två herrar som delat rum under många år, som har slagits så att strån och stickor rök, fortfarande fungerar som ler och långhalm. Under torka separarer de och drar åt olika håll och olika kamratgäng, bara för att i nästa period vara de bästa vänner. Att få uppleva syskonsammahållning eller brödraskap i den här utsträckningen mellan två så olika personer är en ynnest. De här två herrarna kommer alltid att ha varann! Jag älskar er bägge. Och ni är bägge -inkl resterande syskon- mina favoritbarn, det vet ni! Var och en på sitt sätt.


Nåja, vi drog vidare med första sonen till mottagningen som dels skulle ordningsställas och sedan skulle det bjudas på smörgåstårta, kaffe och jordgubbstårta förstås. Senare anslöt sig även lillebror till samlingen efter att ha ägnat sig åt sedvanligt flakåkning genom stan.

Det blev också en tillställning som var mycket mycket rolig. Jari var den som främst hade stått för inbjudan till kalaset och det inkluderade ALLA, dvs, mammas sida, pappas sida, mammas sambos sida och alla vänner och jag kan lova dig att det är MÅNGA kulturkrockar på en och samma gång. Fast de hade väldigt roligt och själv fick jag äntligen återse under kalas min gamla saknade svägerska och ungarnas kusiner på fars sida och det var som att möta väldigt nära och gamla vänner igen efter många år då kontakten varit si eller så.


Här är de bägge igen, huvudpersonerna denna dag:


Åh, mina söner. Ni är bägge två så fina på var sitt sätt. Efter en smygkik i era betyg så måste jag dessutom medge; jag är så stolt så jag spricker över er BÄGGE TVÅ. Ni är bäst!!!


(Jag lyckades dessutom få EN bild, där ingen petar på den andra, där ingen räcker ut tungan, drar den andra i örat, pekar finger, eller inte gör något för att ställa till bilden. Men det tog minst arton försök, och lyckades först när jag gick med på att ta en bild där en av dem -gissa vem?- vände baken till och moonade för sin mor! As usual).

ANNONS

Presentation

Translate

Mitt tradera, Bortbytingen@

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23
24
25 26
27
28
29 30
<<< Juni 2009 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Följ bloggen

Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Blogkeen
Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Bloglovin'

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se