Alla inlägg under september 2009

Av Gitte - 9 september 2009 16:06




Jag är allätare när det gäller musik. Nästan i varje fall. Så länge det inte stavas d.a.n.s.b.a.n.d Det är jag dock allergisk mot och det får mina öron att falla av; försök inte övertala mig om annat, är du snäll.


Lars Winnerbäck njöt jag gärna av ett par år innan han blev stor och stark och Lasse med folket, men där någonstans tappade han dock mig. Min dotter däremot har under alla dessa år varit såväl en stor Lasse Winnerbäck -fan och dessutom snott alla mina gamla skivor. De som var lyssningsbara. Men nu gör han något som talar till mig igen, och jag gillar det. Jag uppskattar dock att höra att flera som gillat hans storhetstid förefaller att vara tveksamma till den. Men frågar ni mig, är den inte bara lysande. Texten är helt underbar. Och jag innbillar mig att det här kan vara en text som tilltalar många som i likhet med mig har ungefär samma känsla. Av att vara en adhd-prospect in the middle of the chaos of life, ungefär.


Älskar texten fullkomligt:

"Jag kan ha räknat sekunderna som gick

Mellan ljuset, och åskans dån

Jag kom på mig själv med att undra för ett ögonblick

Om du var på väg hit, eller härifrån

Det tysta ekot är av ett slag för sig

Det kommer ensamt, om det är nåt att ha

Vad du än gör ta inga råd från mig

Jag vet, de fungerar inge bra


Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Det kan va så förfärligt, det kan va så bra

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd

Det kanske var pundigt, det kanske var bra


Jag hörde din röst på en ödslig kyrkogård

Jag måste ha träffat, din frekvens

Diskanten var svagare, diktionen mindre hård

Det var som att tonen, var en väns

Det är lätt att se hur sjuk man en gång var

När såren läker, och regnet känns

Gör din tolkning, häll mig full med svar

Rita figurer, och dra en gräns


Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Det kan va så förfärligt, det kan va så bra

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd

Det kanske var pundigt, det kanske var bra


Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Det kan va så förfärligt, det kan va så bra

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd

Det kanske var pundigt, det kanske var bra


Jag kan ha glömt din vaksamhet, jag söker inte mer än sympati

[Eller jo det gör jag visst]

Inga kan ta fel på varann som vi


Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Det kan va så förfärligt, det kan va så bra

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd

Det kanske var pundigt, det kanske var bra


Jag får liksom ingen ordning på mitt liv

Det kan va så förfärligt, det kan va så bra

Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd

Det kanske var pundigt, det kanske var bra

Av Gitte - 9 september 2009 11:25

Med mycket mycket god hjälp av Fredrik som dels rättade till det jag själv hade ställt till Skäms och sedan enkelt förklarade hur jag skulle göra så fick jag dels... titta åt sidan: en translator. Titta även längst ned i högerkolumnen: en flagcounter.


Nu ÄLSKAR jag förändringarna! Kyss

Av Gitte - 9 september 2009 09:50

Satt sent igårkväll och experimenterade med de här nya avdelninganra och knapparna och ne, inget kul, jag gillar inte knappar och duttar och att trycka sig fram när jag inte vet vad jag gör. Men vill jag inte ha en gräslig grönsvart sida så måste jag liksom göra det, eller hur? Nåja, hittade sidan jag kunde leva med, och till och med gillade och sen fick jag med en avdelning som är tom nedanför, då jag försökte få till en funktion och även INNE på administrerasidan såg de här avdelningarna plötsligt annorlunda ut.

Tryckte på återställa och började om. Men blev inte av med min extrafjärtruta. (grrr).

Nåja, la tillbaka sidan som jag ville ha den, all text hade vit bakgrundsruta och det var frid och fröjd. Sen gick jag och la mig och kom upp till en helt oläslig sida, för den vita textrutan var helt borta.

Trycker på återställa med effekten att deras standardsida var helsvart.

Fick då lägga den här bakgrunden så länge, där texten i varje fall blir läsbar om inte annat, tills hjälp anländer. Ett par mail har skickats och jag hoppas förstås på hjälp från admin.


Men varför i hela friden kom det inget informationsmal med lite instruktioner eller gör-så-här? Kan man inte skicka ett sånt standard till alla användare på ett lätt sätt, eller varför skulle den här förändringen -som inte är helt liten- komma som en otrevlig överraskning? Med lite info i förväg, kanske med lite info om förbättringar som det innebär kunde man kanske till och med sett fram mot det? Jag vill ex ha en transslator och en flaggräknare på min sida, lika tjusig som retro-tokig har, kan man få på sådana gadgets nu? I så fall ser jag det som en fördel, annars vete fåglarna hur man gör framöver om man inte kommer in i det.


Jag behöver verkligen en "faq for blogg-dummies" just nu! Gråter

Av Gitte - 8 september 2009 21:24

Jag t.y.c.k.e.r inte om förändringar som den här, jag TYCKER inte om förändringar som den här, jag tycker inte OM förändringar som den här, jag tycker inte om förändringar som den här.


Idag när jag gick in på min blogg såg den inte ut som igår. Idag när jag skulle logga in för att skriva på min blogg så hette den inte ens samma sak som igår och den såg INTE ut som sig själv.


Nu sitter jag och surar i mitt hörn, och skall försöka orientera mig igen. Jag hade ju precis lärt mig hur det andra funkade. Me dont like at all.

Av Gitte - 7 september 2009 20:19

En klänning som vi drog upp ur säcken, hade en tidningsbilaga omlindad om galgen, förmodligen för att inte få galgmärken på axelvaddarna. Då det var en trägalge så lindade jag förstås av tidningen lite försiktigt och la tidningen åt sidan. När alla klänningar var genomgångna så slog jag en blick på bladet som låg på golvet.


Hallänningen, Hallands nyheter del II, lördagen den 13 September, 1986, Tema Motor och Mode.


Ögnade igenom framsidan och tja, det var ju en nostalgiupplevelse förstås. På den här tiden hade vår lokaltidning ett annat format än idag, och den inbjöd till läsning (vilket den inte gör idag. Varför fortsätter jag egentligen att prenumerera? Jag tycker inte om den längre!). Nåja.

Min blick föll på nedersta rutan: "Dockornas värld". Jag var nog tvungen att bläddra igenom den trots allt. Och det var ju tur. Inte bara för att jag kände igen ett par personer där (jag lovar att inte visa upp er!) utan för att jag hittade ett helsidesuppslag:

  Skyltdockor genom tiderna, och det handlade om Hindsgaul:

"Det började med små vackert klädda vaxdockor som skräddaren förevisade för rika 1800-talsdamer.

En del av dessa damer hade också en privat provdocka själv.

Tanken på en kombination av de båda föddes när de stora varuhusen i Frankrike och Tyskland började byggas i mitten på 1800-talet.

I norden hade vi bara våra handelsbodar med trädiskar, så den unge snickarlärlingen Ferdinand Hindsgaul från Fyn blev mäkta imponerad då han på en studieresa i Tyskland 1910 upptäckte att butikerna där hade glasmontrar med varorna uthängda på ett frestande sätt.


SSUCCÈv3

Han åkte hem till Danmark, och började tillverka dessa moderna inredningar som gjorde stor succé.

Vackra affärer med piedestaler och montrar blev på modet, och snart fick Hindsgaul efterfrågan på byster och dockor. I slutet på 1920-talet åkte han återigen till Tyskland och Frankrike och besökte de stora skyltdockfabrikerna som fanns där. Han skaffade sig ett tiotal agenturer på bland annat Pierre Iman dockor och Kätie Kruse dockor, som då var de som ledde branschen.


VAXDOCKOR

De första dockorna tillverkades av vax, och vägde 70-80-kilo. Dessa lämpade sig inte nämnvärt för export, utan på 1930-talet började man använda säckväv som pressades ihop tillsammans med gips som material.

Affärerna med affärsinredningarna och de importerade dockorna gick mycket bra för den unge Hindsgaul tills andra världskriget bröt ut. All import ströps, och hans fabriker stod utan både trä, glas och skyltdockor.


EGEN DOCKA

Det enda sättet att överleva var att själv försöka tillverka skyltdockor. I fyra till fem månader experimenterade Hindsgaul och hans medarbetare, och fick till sist fram sin första docka som givetvis döptes till Eva.

Hon, och hennes efterföljande medsystrar tillverkades i gips och säckväv. Det största problemet var att de var mycket sköra.

Men de sålde bra och Hindsgaul började exportera till de nordiska länderna, och efter krigets slut även till Europa.

Amerikanerna som höll på att bygga upp Tyskland ville ha varuhus som de var vana vid hemifrån, så att deras fruar inte skulle ha allt för tråkigt i det sönderbombade Tyskland.

Amerikanen lade en order på 100 dockor, och det medförde att man faktiskt fick personalbrist, eftersom all personal fick internutbildas.

Tillverkningen vidareutvecklades, och man började göra dockor i papier machè.


GLASFIBER

Materialet var inte helt tillfyllest, och när en av de dåvarande direktörerna läste om glasfiber/polyester-material som användes vid flygplanstillverkning i USA fick han en ljus ide.

Han åkte över till staterna och inhämtade kunskap, och i början på 50-talet stod den första glasfiberdockan klar.

Vikten var nedbringad till 12 kilo, och materialet var så gott som oförstörbart.


(Text; Ebba Malmström)


Mycket intressant läsning. Följ med in i Bortbytingens Magasin, så skall ni få träffa Ylva, för där bor hon.


Här står hon, men blyga får blunda:

 

Upptill visar hon de behag som Hindsgaul gav henne, men lite naket klarar vi va?


Ylva har jag döpt henne efter kvinnan jag köpte henne utav, hon heter altså inte så från början. Men om någon sitter på en katalog från Hindsgaul 1944, så är jag varmt nyfiken på detaljer!

Hon har en märkning under ena armen, ett graverat -44, och jag har undrat; är det ett tillverkningsnummer, eller ett årtal? Har även mailat Hindsgauls generalkontor i danmark som tyvärr inte kunde säga vilket; men med detaljerna ovan:

"

Hon, och hennes efterföljande medsystrar tillverkades i gips och säckväv. Det största problemet var att de var mycket sköra." och "och i början på 50-talet stod den första glasfiberdockan klar" så vågar jag mig ärligt talat på att göra påståendet; det ÄR ett årtalsnummer! Har fått så många gissningar på att hon skulle vara från femtiotalet med tanke på frisyr och liknande, men Ylva är tyvärr av den sköra sorten, gips och väv, något jag har kunnat konstatera pg hennes armvecksskada.

Armvecket hade inte mer än "sprickor" när jag övertog henne, men allt eftersom hon dels blivit flyttad ett par gånger och vi har använt henne, så blev sprickorna värre och värre. Försöker febrilt komma på ett sätt, eller någon, som kan laga hennes arm, för det är hon värd.


Måste förrästen visa taggen på jeansen hon har på sig:

 

Den har baske mig nästan kultstatus, taggen i sig! De kommer från samma lanthandel som Ylva gör.

Av Gitte - 7 september 2009 19:53

Jag behövde nästan bara viska "säckar med textil" så hade jag en frivillig medhjälpare fortare än attans. Och det nyttjade jag förstås mot bättre vetande; men visst är det kul att vara två ibland. Och självfallet; jag hade ju lite packningar, undanstuvningar av tapeter, och lite smått och gott på agendan innan vi kunde komma till de mystiska svarta välfyllda påsarna mitt på golvet. Och oj, vad roligt vi har haft. Textiler, klänningar, väskor, skor, hattar, galgar och lite smått och gott fanns att uppbringa.

Dottern började genast prova förstås, och tja, det passade mig förstås för jag hade ju kameran med mig.


Den här långklänningen med metalltrådsinslag var riktigt läcker.

Den här var väldigt oanselig tills den kom på, men sen blev vi bägge omvända. Den sparade vi förstås den med.

Åh, jag blir sugen på sommar när jag ser den här, en klassisk tantklänning:


Ett par galgar som gladde mig lite extra: Algotsgalgar gillar jag skarpt:


Ett par plastbandsgalgar:

Vidare var det ett stort antal galgar allt från 40-60-tal i trä med logga på från olika ekiperingar i trakten. När jag får fram alla mina galgar skall jag baske mig visa några utav dem. Gillar dem varmt.


Sen gjorde jag ett väldigt oväntat fynd, och hittade en ledtråd jag letat efter länge. Det kommer i nästa inlägg som dock blir långt.


Av Gitte - 6 september 2009 21:42

Tror jag nästan att jag har slitit färdigt med tapeter för ett tag. Förutom att förhoppningsvis packa en och annan rulle framöver så finns det en hel del saker på prioriteringslistan som måste bli klart.


Den här veckan skall innehålla följande:


*Imorgon skall jag kika på de vita strörullarna jag inte tog itu med idag. De måste få en egen plats de med, trots att det förmodligen hamnar någonstans bortglömda bland andra rullar. Nåja, thats life.


*SEN skall jag gå igenom alla säckar som jag fortfarande inte utforskat.


*SEN skall jag röja plats på vinden så att det går att ställa en tvåmanssoffa där som min son släpade in i min framlokal, helt enkelt av det goda skälet att man inte kunde komma upp med den på vinden. Där finns det nämligen ett ett hav av butiksinredning som bara står och väntar på att bli nerlyft och uppsatt. Men nu måste jag försöka bygga en gång i varje fall, så man kommer förbi med den attans soffan som jag INTE ville ha på nedervåningen, just av skälet att den förmodligen aldrig kommer upp om den hamnar där. *håhåjaja*.


*SEN skall jag faktiskt ta tag i och titta på glasdörrskåpet under veckan. Innan jag bestämmer mig för om det skall åka upp på vinden, hem, eller möjligtvis till och med kanske spikas upp på väggen någonstans i lokalen. Fina skåp är det svårt att få nog av.


*Dotterns byrå får ställas undan. Hennes rum blir nämligen inte påbörjat innan min lokal är färdigmålad. Och den blir inte färdigmålad innan sambon har hjälpt färdigt sin kamrat. Men det blir förmodligen efter nästa helg. Sen är det min tur att stå först på hans prioriteringslista. De ser jag fram emot!


Men, när framlokalen är tömd igen, vilket den var för några veckor sedan, så får jag börja tvätta rent den igen, vilket jag gjorde för några veckor sedan, med målartvätt. För nu skall det baske mig bli måla av, men med tanke på allt det damm och mög jag har haft i den lokalen det senaste så är det inte tu tal om saken, den måste vaskas om.


Sen kan vi börja måla. Förhoppningsvis helt utan fördröjningar den här gången. Och jag tänker inte köpa in en pinal innan det är klart.

-SNÄLLA!!

-PÅMINN MIG OM DETTA LÖFTE!!

I varje fall inte ett helt lager??

Jag har inte tänkt ändra mig.

Inte ens om det lagret jag drömde om inatt verkligen skulle dyka upp.

Jag kan inte rubbas en millimeter!


Var det någon som trodde på den? Inte jag.


By the way. Jag gjorde en Reine Larsson och plockade fram luppen:

inte en endaste musbajs att rapportera. Och ingen Musse Pigg heller för den delen. Än så länge.

Av Gitte - 6 september 2009 18:10

Stod som bäst och sorterade strukturtapeter när jag hör en röst i lokalen:

-Hallå, är du här?

Jag gick fram och tjenixade och tyckte att det var riktigt trevligt med en stunds sällskap.

-Du, sa han, jag har fyllt släpet med lite som skall slängas, vill du se om det är något du kan använda?

Jamen eller hur? Tror ni han behövde fråga två gånger?


Det här plockade jag på mig, mycket glatt:

En Eks personvåg, brun sådan, och dessutom fungerande (tyvärr visade den nog rätt vikt!)

Och ännu en galgvariant till min galgsamling. Skulle nästan gissa på 40-50-tal på den här, en plastad tråd (som säkert inte har ett skvatt med String att göra!):


Och det här skåpet med glasdörrar:

Det är glapp mellan bräderna bak, skulle nästan tagit bild på baksidan för den var kanonfin (säger jag som gillar brädbaksidor). Men om jag inte får bort klisterresterna, -de har haft tejp mellan gliporna-, så undrar jag nästan om inte den här kan göra underverk med det här skåpet:

I övrigt hämtade vi äntligen dotterns loppisfynd som hon gjorde för ett par veckor sedan. Den skall saneras och göras vid, och sen får den agera hennes kläd-byrå när hennes rum är klart:

Skall baske mig ta en bättre bild på den så småningom, den är helt enkelt ljuvlig. Faktiskt en av de gånger jag verkligen har uppskattat att vi delar smak, för jag har inte plats med den, men kunde ju inte heller gå förbi den oköpt.


Nu fortsätter dagen. Funderar på om man skulle attackera disken eller lägga sig framför teven en stund. De stora barnen har haft pappahelg och kommer väl om någon liten timma eller så. Diska kan jag göra sen, men inte njuta av tystnaden, så det får nog bli det sista.


Ha en riktigt skön söndagskväll alla! Imorgon är det en såndär-jäddrans-måndag igen.



Presentation

Translate

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10
11
12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25
26
27
28 29 30
<<< September 2009 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Långåsbloggkartan.se!

Skapa flashcards