Direktlänk till inlägg 28 november 2009

Att njuta av bra dagar med flow! (Tapettankar förstås).

Av Gitte - 28 november 2009 10:22

För mig går ju tillvaron lite upp och ner. Kanske inte så lite heller. Dagar med järnflow byts av mot dagar där allt står stilla och de där stillasstående dagarna är jag redo att gräva ner mig helt. Allt jag gör suger och är värdelöst och jag klarar ingenting. Med hjälp av bloggen och inte minst efter att ha läst Persils alla inlägg om PMS (Stort tack till dig Persil för det!!) så har jag ju insett att jag störtlider av den här åkomsten, och att det bidrar mycket till att förpesta min tillvaro mellan varven.Tidigare har jag inte alls förstått, fast att jag vet att jag hade åkomman under puberteten och fram till första barnet vid 21 års ålder.

Men sen kom ju alla ungar ett i ett, och jag trodde att jag var "botad" då jag nog aldrig hann att reflektera mellan varje barn eller hade smått i huset under många år. Det är 1 år och 3 månader till nästa. Sen var det dock ett hopp på 4 år men jag tyckte fortfarande då att jag hade smått i huset. Sen tog det 2 år. Och sen tog det ungefär 6 år till nästa, men jag var gravid en gång emellan, ungefär 1,5 år innan han var född så jag hann väl aldrig riktigt ställa in mig rätt i hormonbalanser eller att reflektera, inte minst för att den tiden innan han var ett faktum koncentrerades på att bli gravid och att få behålla det den här gången och att bearbeta tidigare sorg (jag var långt gången i min graviditet då). Men nu när lilleman går på sitt åttonde år känner jag ju att jag landar i min vanliga cykel och inte är jag upptagen med smått eller kommande smått heller i huset och inte skall det bli fler ungar här heller *grr, inte mitt fel det då, jag får skylla på sambon som tycker att vi är för gamla hade vi jobbat på hade jag hunnit med en till; saknar biologisk stoppklocka!*


Så nu tänker jag samla på bra dagar där jag känner mig stark och bra och sen skall jag försöka gå tillbaka till dem de dagar så allt är pest och pina och osäkert och tillvaron är som att gå på ett minfält. Det kommer nämligen snart sådana dagar igen, det vet jag ju, kan nästan ställa klockan efter det nu när jag vet om att det existerar och att det är något i mig som färgar tillvaron i en grådassig sörjig smet, där inget är bra och jag är uslast i världen.


I onsdags var det en sådan där härlig tapet-dag. Redan när jag gick upp låg det flera mail om tapeter och ett par varianter -faktiskt den gula och hildesian- fanns det ett par frågor på vardera.

När jag vaknade hade jag 7 rullar av den här:

Gulblommig tapet, 60-tal  

Men när jag gick och lade mig hade 2 av de 4 förfrågningar jag hade på den smällt till och således fick jag 2 beställningar på denna variant åt olika håll, så nu återstår endast en rulle utav dessa (eller ja, en av beställningarna ligger kvar än så länge hos mig i avvaktan på slutförande). Men den som skickades fick jag mail från på torsdagen, hade fått dem till sin utlämnare 14.30 och ett par timmar senare var en vägg klar, rästen skulle snart stå klart. Jag dör av nyfikenhet på att få höra mer om resultatet. Det är som jag tidigare nämnt nästan det roligaste av allt!


Även den här kom det flera intresseförfrågningar på under veckan men framförallt ett par nya på onsdagen, så jag avvaktar lite för att se vart det tar vägen. Så jättemånga rullar är det trots inte kvar utav den, men visst är den fin. Lite extra hjälp fick den kanske på Dos Familys bild från DoreDoris, ett fotokollage där till och med jag baxnar av att den blir så himla underbar i rätt miljö. Erkänn att den är superfin? Måste ju medge att om jag hade sett den här bilden från början, så hade jag inte valt turkosa lister utan röda, för den stod sig väldigt väldigt väl till rött!

hildesia klocka  

Egentligen är det en väldigt exklusiv designtapet som jag säljer för en spottstyver från tiden när det begav sig. Ibland kan jag själv tycka att jag är korkad som inte har värderat upp mina tapeter prismässigt, eftersom de nog skulle uppskattas mer om de var dyrare men det har blivit liksom lite av min grej. Sätta lägsta möjliga pris i förhållande till vad jag tror blir sålt just för att det skall komma till användning i större utsträckning och inte ligga kvar hos mig till ingen nytta. Det spelar ju inte någon roll om de ligger hos mig ett par decennier utan att komma upp för då har jag ju i alla fall inte nått dit jag ville. Att praktiskt omsätta det som redan är tillverkat och lika vackert än idag och fullt funktionellt. Jag tillhör absolut inte heller själv någon stark konsumentgrupp som kan välja och vraka utan att tänka på vad saker och ting kostar utan jag måste alltid hitta billigare alternativ för att överhuvudtaget själv överleva. Men det är på bekostnad av "exclusivititet" eftersom det ibland verkar finnas ett samband med lättöverkomligt och icke-eftersökt. Det är egentligen ganska trist. Men jag gläds oerhört mycket över att se bilder i efterhand, för jag måste ju säga att det blir lönen för mödan som ger mig mitt driv.

Jag såg potentialen när de låg där på vinden av magasinet, väl gömda i mörkret.

Jag bestämde mig för att de måste nå ut.

Jag slog fullständigt knut på mig för att få hem dem, det blev flera resor och inte var det lätt att få råd att varken köpa upp det eller hämta det och det blev många bortprioriteringar en längre tid, och ett tag såg det nästan hopplöst ut att kunna ro hem projektet. Men efter en massa jäklaranamma, "det måste gå och jag klarar det här och jag löser det såhär", så låg de där i kartongerna på väg hem, laddning efter laddning och nu står de här. Några tusen tapetrullar -som man inte vet om någon vill ha- kostar en vacker slant att både köpa och att ta hem, och har man inte möjligheten att ringa en budfirma "hörreduKalle, kan du ta en körning åt mig?" så kostar det en smula och man får betala i ryggsmärtor och tom plånbok.


Därför blir jag supersuperglad när någon:

Dels gör en beställning.

Och jag får se någon bild på resultatet.

De kvällarna kan jag gå och lägga mig med väldigt gott samvete. Javisst, det tog tid, men det var det värt. Och oj! Så vackert det blev... för faktum är, att hade jag inte bestämt mig för det tapetlagret är risken stor att det antingen åkt till de sälla jaktmarkerna eller legat kvar. För annonsen på dem såg jag flera månader och inte verkade de liksom gå åt, då det nog kanske var för stor mängd och för mycket pengar det handlade om, risken var överhängande att det skulle bli katastrof.

Men se, ett par år efteråt måste jag säga att det inte blev det. Titta på Dos Familys bild, så får ni se hur bra det blev! ÄVEN om det många gånger känns tungjobbat att nå ut till kund eller att jag har tapeter, så har jag ju under årens lopp sett ett par varianter såväl på bioduk som i tidningar och framåt våren/sommaren kommer verkligen ett klimax, då kommer jag fullständigt att gå upp i atomer när jag får se dem i en offentlig lokal som heter duga, i en intallation som skall vara i 4 år (om jag har förstått rätt) och som nog kommer att både ses och märkas på olika sätt. Sådant ger mig driv. Och energi! Min exhibitionistiska läggning får utlopp... jess, jag kan inte förneka att jag har en sådan. I brist på personliga kulturella utlevelser, lever jag gärna genom andra eller på annat sätt. Ingen annan än jag (och projektledarna förstås) kommer att veta var de kommer från, men JAG vet och det räcker!


Sånt skall jag försöka komma ihåg när jag får PMS så jag inte gräver ner mig helt. Men med tanke på dagens inlägg och känslostämning så undrar jag nästan om inte det är dags igen... jag känner mig nästan överflödigt sentimental och får verkligen övertyga mig själv om att jag gör något bra... gaaah. Vill inte och hinner inte ha pms-helv*tet NU! Har ju massor på agendan de närmaste veckorna.

Dunka mig lite i ryggen tack, om ni nu orkade läsa ända ner.... Långa inlägg här är nog ochså ett symtom...


Ps. Igår var det bomstopp igen. Inte ett endaste mail i inkorgen. Inte en endaste beställning eller förfrågan om variant och antal rullar. Det går verkligen verkligen verkligen upp och ner!

 
 
Ingen bild

Persil,ja

28 november 2009 21:00

Jag har haft sju graviditeter under tio år. Fyra av dem resulterade i barn som föddes. De fyra kom på mindre än sex år. Plus ett missfall under de sex åren. Jag var helt enkelt superfertil under några år. Åren innan var jag infertil. Vi kämpade som tokar utan att det blev något i många många år. Det är märkligt hur kroppen bestämmer själv...
Sen fick jag pms:en tillbaka precis som du skriver och JÄDRAR vad den var sur och grinig över att ha varit brotträngd av graviditetshormoner och amningshormoner. Riktigt riktigt bitchig så den tar för sig enormt nu när den trängt sig tillbaka...
Kappan du säljer måste jag titta närmare på. Ser askalasfin ut. Någon lukt från den???

 
Gitte

Gitte

29 november 2009 00:39

Kappan? (vilken av dem?) Men lukt, nej, det har jag inte noterat, har ju haft dem såväl i min lokal som hemma just nu, men inte kännt några lukter.

http://bortbytingen.bloggplatsen.se

 
Gitte

Gitte

29 november 2009 10:26

Jag får väl räkna mig till den superfertila skaran. Har fått tidigat missfall tidigare, har öppnat mig tidigt under graviditeterna, har fått kanonsnabba och enkla förlossningar etc, men när jag misste barnet i min långt gångna graviditet så insåg man till sist att jag har en försvagad livmodertapp, vilket jag förmodligen alltid har haft. Så de gånger jag har burit ett barn tiden ut utan cerklage har bara varit tur och inget annat... Så sista gången fick jag ett cerklage och den stoppade förlossningen flera gånger i ganska tidigt skede långt innan det var dags, men sen fick jag gå tiden ut.

Jag skulle egentligen inte haft fler barn efter mina fyra och sambon ville inga ha, och det passade mig perfekt att bara ha 4 barn med samma far -desto färre fäder desto enklare för alla parter inbillade jag mig då- men sedan blev vi oplanerade gravida, vilket vi inte alls var glada för först, men vi bestämde oss för att behålla -trots att det inte var lämpligt med tanke på mitt jobb just då- men det gick åt fanken långt efter att vi andats ut och insett att det här skulle gå vägen. Efter det blev vi besatta av att få det här barnet tillsammans, så när han väl kom var han mycket hett efterlängtad av oss båda och av ALLA barnen. (Och de stora barnens far är en av hans favoritfarbröder, dit åker han gärna med när det går när det är pappahelger för de andra, så det blev inte alls så krångligt som jag trodde att det skulle bli, fast han är lite avis de helger han inte får åka med dem, för det är mycket roligare hos "Berns-gunnald" som han kallar honom, än vad det är hemma.... )

http://bortbytingen.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Gitte - 7 oktober 2022 08:44

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

Av Gitte - 5 oktober 2022 13:33


    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Av Gitte - 5 oktober 2022 11:15


Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

Av Gitte - 4 oktober 2022 12:58


 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

Av Gitte - 3 oktober 2022 10:57


    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...

Presentation

Translate

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< November 2009 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Långåsbloggkartan.se!

Skapa flashcards