Hinner inte med att ha pms just nu, men vad händer? Jodå, som ett brev på posten. Har precis stigit upp, fått iväg alla barn och fått dagens första obligatoriska koppar kaffe.

Allt är färglöst eller smaklöst. Allt är grått och sörjigt och det som sticker ut stör. Nått så infernaliskt. Och jag är förstås allra allra sämst i världen och jag duger inte till ett skvatt och jag har inte ett jota att komma med. PMS. Tre jäkla bokstäver som kan lägga alla tänkbara hinder i vägen för i stort sett hela tillvaron.

Inte nu tack. Jag behöver kunna lita på mig själv just nu. Jag behöver lite styrka och kraft och insikt om att jag är på rätt väg och att jag duger. Men nejdå, ynka jag sitter här helt utan engagemang, lust och ork och pms-ar mig allt jag bara orkar. Bad tajming kanske. Är det någon gång i tillvaron jag hade behövt lite driv och jäklaranamma så är det nu. Inte om några dagar. Inte om några svängar. Utan NU!

Tror jag har varit här några dagar men det är först idag det blir riktigt uppenbart. Det riktigt kryper i hela kroppen av mindervärdighetskomplex och oduglighet. Jag är en ynka varelse som gjorde världen en tjänst om jag kröp in i ett hål och försvann. Kan inte göra någonting rätt...

Så idag gäller det nog bara att gräva ner sig tillräckligt djupt i någonting så jag slipper tänka och så att jag inte behöver visa mig bland folk. Inga kontakter med omvärlden eller något annat.

Usch. Jag tror jag lägger ut mitt tillstånd till försäljning. Till lägstbjudande. Så du som springer runt och äger världen och som känner att du behöver jorda dig med lite uselhet och taskigt självförtroende och liknande, säg till, du får den jäkligt billigt! Tyvärr är den väl begagnad periodvist så jag förstår om intresset inte är så stort.