Det är ingen hemlighet att jag är en urusel säljare. Jag borde vara två personer, dvs, både den som gillar att köpa och den som gillar att tjäna pengar och att sälja. Tyvärr räcker jag bara till, till den första.

Älskar fulkomligt att ligga på vägarna och älskar mötet med gamla handlare, älskar hitta sådant som legat bortglömt länge till ingen nytta. Får otroliga kickar av det.

Sen kommer man hem. Och skall gå igenom. Det går an.

Sen skall man sätta pris och förhoppningsvis sälja med. Det vet vi ju av erfarenhet att jag inte klarar av. Hallå, kan man få lite statligt stöd som företagare så att det kommer en person och gör sånt åt en? Nehe... skall man antas klara sånt shjälv? Damned också. Faktumär att jag är en kastastrof på det området... och det är därför jag föredrar tradera, jag slipper nämligen sätta pris. Med risk att sälja till katastrofpriser som egenltigen innebär att det blir ännu en spik till kistan. Som snart står redo och färdigbyggd om jag inte gör något drastiskt. Så det måste jag göra NU!

Det är stora skälet till att jag har haft lite svårt att sätta igång med min traderabutik; varor måste säljas til fastpris. Men nu har jag då kommit igång. Trevar lite uppåt prismässigt, bara för att jag måste. Inget annat. Och jag skäms så innerligt. Är jag för dyr?? För jag vet ju att jag inte har gett det jag begär, eller hur? Jag glömmer nämligen att jag har andra kostnader än inköp... som också måste täckas och så känner jag mig bara oseriös... men faktum är att jag måste rycka upp mig.

Jag tänker lära mig att en varas pris MINST måste motsvara:

inköp

transport

säljavgfter (del av traderabutik samt provisionsavgift)

moms (på vinstmarginal i sista ändan, för det måste bli vinst annars går det inte).

Plus;

att ett sålt lager under avgränsad period måste täcka kostnaden för den delen av lagret som inte är såld och som ligger och kostar pengar.

Även de delar av ett lager som aldrig blir sålda...

Hur man än gör så har man ändan bak. Men jag måste baske mig sluta be om ursäkt för att jag inte kan skänka bort allt jag får in.... så jag tycker ärligt talat lite synd om mig själv just nu. Men jag börjar förstå att jag inte säljer mer för att jag lägger priserna lågt. OCH att jag måste sätta priserna i förhållande även till det som inte blir sålt.

Det tråkiga är att många jämför priser med loppisar och dyligt. "Vaddå, du kan väl inte ta 50:- för den här, den kostar ju inte mer än 15:- på  loppis" har jag hört en och annan gång när jag hade butik. Försökte verkligen förhålla mig till deras priser så gott jag kunde: men ser man det krasst, så har välgörenhetsloppisar inga inköpspriser, och ingen moms. De kan därför inte bara ge stryrelseledamoter massa arvode, utan även dumpa priser som de själva vill (och höja på det de själva vill, för nog tycker jag att en del varor tenderar att gå upp i prisnivåer även på loppisar?).

Det hade ärligt talat varit rimligare med lika villkor inför marknaden ärligt talat. Momssätt välgörenhetsföreningarna som har intäkter på sin försäljning, eller släpp momsen på allt återbruk fritt!

Nu börjar jag agitera så jag tror att jag skriver punkt nu för idag! Lokalen hägrar, massor av jobb till lördag återstår!