Direktlänk till inlägg 23 mars 2010
Förlåt, nu skall jag tråka ut er med nya tvättmedelsfyndigheter. Jag inser dessutom att jag har en skruv lös. Läget börjar bli riktigt intressant ärligt talat. Jag kan inte vara frisk på en fläck, men jag blir ärligt talat både fashinerad och nyfiken. Som alltid när jag träffar på en dubbelnatur. Fast det här övergår det mesta jag har stött på hittills måste jag säga...
Nu har jag helt gett upp tanken på att det skulle vara fel på tvättmaskinen.
Säg vad man vill om hoppande tvättmedelsfack, men det finns en gräns för vad de klarar av att utföra. De kanske kan spontanöppna sig och slänga ut tvättmedel på golvet. Maskinen kan kanske klabba på tvättmedelsräster på plagg i form av tvättpulver när man använder flytande tvättmedel.
Men det här tror jag inte är en maskins verk?
Det här är altså mina stolar som står några meter utanför tvättstugan, på väg mot pannrummets utgång. Någon har tydligen haft tvättmedelsrester på fingrarna och klabbat av sig på den? Att det är tvättmedelsklabb rådet det ingen tvekan om. Och att ingen i vårt hushåll har roat sig är också ställt utom tvivel.
Jag måste ärligt medge att jag inte förstår sånt här. Jag kan inte ta till mig att det finns någon som helst personlig bekräftelseupplevelse eller behovstillfredsställelse i att ägna sig åt sådan här meningslöshet. Jag undrar verkligen hur det egentligen är ställt med en person som ägnar sig åt sånt här, och vad det hela står för. Jag ger dock upp min vidhållelse att det handlar om en frisk person. Jag kan inte annat än tro att sdanahär uttryck signalerar ett aggressivt patologiskt tillstånd, eller andra varianter av personliga störningar.
Nej, jag ger inte igen. Skulle aldrig sjunka så lågt. Men jag inser att många många många små situationer tidigare under årets gång, där jag har slagit ifrån mig:
"-sluta nu Gitte, det där är inte en provokation/äsch, det var inte så det var/nu inbillar du dig igen, du överreagerar/det är bara för att du stör/ breder ut dig, det är en reaktion du själv har ställt till/det är dig det är fel på" faktiskt har existerat och att jag inte har inbillat mig. Eller överreagerat. De gånger jag har försökt att få igång en dialog, så har jag förstås kammat fullständig noll. Men, nu sträcker jag på mig. Det är himla skönt att få klar kontext på att jag inte är paranoid, och att alla fel nödvändigtvis inte står för mig eller mina barn!
Ps. Jag har tvättdag idag =)! Gårdagens tvättmedelskladdade plagg står förstås på första tur. *skratt* Jag måste säga att det skall bli otroligt skönt att flytta inom kort, men ännu skönare skall det bli att flytta härifrån med självkänslan intakt och min självbevarelsedrift återupprättad OCH med hedern i behåll. I´ve got the power!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 | 7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | |||
29 | 30 |
31 | |||||||
|