Alla inlägg under mars 2010

Av Gitte - 25 mars 2010 13:20

  

*Pust*. Jag LIIIDER! Fast, såklart, mest på skoj. Men alla mina försök att övertala dotter om att stanna hemma misslyckades gravt och till sist stängde hon dörren utifrån, satte sig i bilen och for. På sin färd mot Visby. Och mot ansökningsprov imorgon. Och sen är hon hemma igen på lördag. Tiden går fort det vet vi, och under tiden så hoppas jag att hon får det sketmegabra, får skratta mycket och att hon minns den här resan som något minnesvärt rästen av livet, och att den ger kraft för det som återstår av nians termin, innan allvaret börjar på riktigt.


Det ÄR trots allt första gången hon åker iväg på ett sådant här event aldeles ensam. Den där jäsickens navelsträngen gör jäddrigt ont när man skall kapa den såhär hastigt och lustigt.... *suck*. Att å ena sidan vilja stoppa och sätta ner foten och "nehej du-vet-du-vad, kommer inte på fråga" och sen å andra sidan "men det är klart att du skall göra det här om du nu så gärna vill" är inte helt okomplicerat för gamla mammor erfar jag... grynen får gärna vara några år äldre egentligen när de prövar vingarna såhär fritt, men å andra sidan, att hon fixar det tvekar jag inte en minut på...

  


Med sig har hon såväl packning, hygienartiklar, fika, pengar, laddad mobil och lactrase. En tidning, sin text inför proven imorgon och vad det nu mer var. Jag har nog varit mer nervös än vad hon var för att hon inte skulle ha med sig så hon klarade sig... hon var lugn som en filbunke, jag däremot har varit på avgrunden till det nervösa sammanbrottet och i upplösningstillstånd. Men med ett leende tog hon adjö och lovade absolut att kicka some asses på sin färd. Och att ha det skitbra. Och att ha skitroligt. Och att bara ta det som det kommer.


Nu är det snart lördag intalar jag mig och hon är snart helskinnad hemma igen!


Ps. Stort tack till dig på Destination Gotland för ett trevligt och lugnande samtal. Härligt att du förstod min nervositet precis, eftersom du själv hade en son på skola i skåne på fastlandet och som inte alls tyckte att det var konstigt att jag var nervös för bussförseningar och missade färjeavgångar och liknande! U made my day!


ANNONS
Av Gitte - 24 mars 2010 14:44

Har velat runt lite idag. Inte fått sådär jättemycket ur händerna. Var iväg en sväng till stan. Vad gör jag? Jo, glömmer förstås lapparna så jag kan hämta ut dotterns biljetter. Får göra det innan hon åker imorgon tror jag. Eller om vi har atg här i närheten.


Men jag var och hämtade en provdocka Diana. Hade hoppats på att stången skulle vara lite mindre skavd i plasten än min, men det visade sig när jag gick igenom henne att hon var i samma skick stångmässigt som den jag har. Det kanske är standard på dessa här?

Hade en spekulant på en diana om jag vill sälja min, men det visade sig att hon behövde den lite större modellen och detta är den lilla. Därför åker Diana upp på tradera redan ikväll.

  


Sen gick jag här hemma och kliade mig lite i bakhuvudet. Blir inte riktigt att jag får så mycket i händerna när jag vet att jag måste åka iväg. Klänningar tar för lång tid, alla sömmar skall gås igenom, och sen skall det mätas och jag behöver röja av bordet för att få plats och där ligger alla mina försändelser och väntar på att skickas iväg. Får bli imorgon. Vad skall jag ta istället? Funderade länge och väl innan jag började plocka fram svamp och sadeltvål, för att tvätta rent dessa här.

Gamla modellskor.

  

Två par vårstövlar.
Ett par 80-tals peter pan-modell i kornblått.

Ett par vintage höga lackstövlar. Megaretro och görläckra. Hade jag haft små fötter och smala vader så hade jag absolut behållt dem.

Ett par åttiotalspumps och ett par femtiotalspumps. Femtiotalspumpsen är begagnade, men resterande i stort sett oanvända, har använts för en catwalk en gång i tiden.

Skall se om jag hittar mer kul. Känner mig lite fantasilös just nu bara. Tycker att jag lyfter och vänder på grunkor och har sett dem förr.... nä inget å ha, sån är det ingen som vill ha, nä, den är inget vidare, nä, inte den, och etcetera. Hm, ibland är jag inte så snäll mot mig själv för att uttrycka det millt.


ANNONS
Av Gitte - 24 mars 2010 08:24

Slängde på sista tvätten innan jag gick och la mig.

-Skall du verkligen tvätta nu? Frågade sambon lite bekymrad.

-Jadå. Svarade jag tvärsäkert. Absolut.

-Men tänk om tvättmaskinen är sönder imorgon igen?

-Sån tur har jag nog inte, svarade jag. Men jag skall ärligt medge att jag noga kollade in tvättmedelsfacket. Det fanns inga räster kvar. Så jag räknar kallt med att jag inte möter något oförutsett idag. Men jag skall snart börja nere i källaren med att hänga och vika tvätt.


Annars kommer förmiddagen att gå åt till att åka in en sväng till stan. Skall göra en liten hämtning, samt lösa ut doters biljetter till Gotland. Hon åker imorgon och är hemma igen på lördag. Själva auditionen är på fredag mellan 13-16,00, och det ingår uppvärmning, lite improvisationer och sedan 15 minuters intervju. Nervöst som attans att vara mamma och släppa iväg en 15-åring sådär. Jag litar fullt och fast på henne. Men hoppas att hon är lite mer lik sin far i den åldern än sin mor, det skulle vara betydligt tryggare... min mor litade på mig en gång i tiden, trots att jag nog var mest pålitlig i ett avseende; att jag var fullständigt opålitlig eller inte försatte att hoppa på allt som var spännande nog...*skratt* Trot eller ej, när jag var i hennes ålder hade hennes far, -den ökände raggaren som de flesta skulle varna sina döttrar för- en oerhört lugnande inverkan på mig enligt min mor, hon hade nog rätt, och hon hade sett mig i värre sammanhang; faktiskt första gången hon inte påstod att jag var i dåligt sällskap... Nåja, det återstår att se. Men kära dotter. Den här ägnar jag dig nu. Lyssna på texten. Den är fin.


Father
It's not time to make a change,
Just relax, take it easy.
You're still young, that's your fault,
There's so much you have to know.
Find a girl, settle down,
If you want you can marry.
Look at me, I am old, but I'm happy.


I was once like you are now, and I know that it's not easy,
To be calm when you've found something going on.
But take your time, think a lot,
Why, think of everything you've got.
For you will still be here tomorrow, but your dreams may not.


Son
How can I try to explain, when I do he turns away again.
It's always been the same, same old story.
From the moment I could talk I was ordered to listen.
Now there's a way and I know that I have to go away.
I know I have to go.


Father
It's not time to make a change,
Just sit down, take it slowly.
You're still young, that's your fault,
There's so much you have to go through.
Find a girl, settle down,
if you want you can marry.
Look at me, I am old, but I'm happy.
(Son-- Away Away Away, I know I have to
Make this decision alone - no)
Son
All the times that I cried, keeping all the things I knew inside,
It's hard, but it's harder to ignore it.
If they were right, I'd agree, but it's them you know not me.
Now there's a way and I know that I have to go away.
I know I have to go.
(Father-- Stay Stay Stay, Why must you go and
make this decision alone?)
......................


Em/kväll åker Gitte och jobbar. Hoppas då att det finns en diger powerlista som åker ut, får instruera dottern så hon vet hur hon laddar upp den.


Ps. Till min dotter. Tro fan inte att jag släpper iväg dig för att jag tycker att det är KUL! Du får igen en vacker dag, den dagen du får en egen dotter, då får du gå igenom samma skärseld själv! Börjar förstå min mor, som släppte iväg mig...och min mormor. Som släppte iväg SINA döttrar. Gaaah. Just nu vill jag helst kedja fast dig i källaren!!!

Av Gitte - 23 mars 2010 22:00

Det gick ut lite auktioner igårkväll. Och jag börjar allvaret denna förmiddag med att packa fram emballage, sax, tejp, penna etc. Skall dra ut plocklistan från tradera. Men.... hm, är den svarta bläckpatronen på väg att ta slut? Byter. Utan att få något bättre resultat. Konstigt? Försöker göra lite skrivarunderhåll, men inte heller det gav något resultat, så jag skickade sambon på apparaten. Han håller på med den en stund, men inte han heller lyckas få bättre utskrifter. Den funkade ju häromdagen?? Utöver plocklistor vill jag gärna dra ut adresser, för försändelserna. Jag litar inte riktigt på läsligheten när det gäller min handsstil längre. Absolut inte när man har hållt på en stund. Men inget hjälper, det är bara till att sätta sig och dra fram mail för mail och sen hitta rätt vara, och skriva både adress och avsändare för han. Vid 12-snåret kommer jag igång ordentligt.


Vid 15 -tiden är jag nog klar? Skulle varit i lokalen. Barnen börjar trilla in. Men vid 16-tiden är jag nog klar? Klockan blir både halv fyra och fyra och inte är jag klar. Då jag skulle kört dottern när jag blev klar vid 16-snåret så fick jag till sist avbryta vid 16.20 för att köra henne och en halvitmma senare är jag igång igen. Jag MÅSTE vara klar 17.15 så jag hinner till långås med posten för den går vid 17.30 Men nejdå. Vid 17.30 var jag inte klar. Klockan 17.40 bryter jag tillfälligt igen för att försöka hinna med och posta dem som syntes på kontot. Men ... tja. Det var några stycken. Det drar ut på tiden och absolut efter sista minut kommer jag äntligen ifrån gårdsplanen. Är i Tvååker ganska exakt 18,00. Har turen att ett gäng kommer med, innan postmannen hastar vidare. Resterande av försändelsrna som jag lämnade idag går tyvärr först imorgon.


Hämtar hem dottern. Är hemma igen vid 18,30-snåret ungefär. Hon sätter igång med maten. Jag fortsätter packa. Och äntligen vid 20,30 är den sista klar. Inte en minut för tidigt.

Okej. Jag får förlåta mig själv lite grann. Att inte kunna dra ut plocklista och sen skriva adresser för hand tar lite extra tid. Även att leta igenom mail mer eller mindre manuellt för att se om någon skall ha mer än en vara packad. Men det finns baske mig inte någon ursäkt för min tidsåtgång idag. Jag behöver traderaträna så jag får upp ångan igen. Det BORDE inte tagit mer än ungefär sammanlagt max 4 timmar om jag jobbade koncentrerat.

  

Då hade min plan för rästen av dagen hållit.

Jag skulle ju slängt upp fler auktioner, bland annat gått igenom dessa här:

  

Nej, inte just dom; den här vyn är ju tagen på på en högst privat plats, men likadana;  påslakan i originalförpackning från slutet av 70-talet. Ofantligt tråkiga och randiga, men faktiskt riktigt sköna att sova i. Och så har jag gamla med olika dekorband, tror det är omvikslakan från 50-talet också de i originalförpackning. De behöver undersökas. Men jag får hoppas att jag hinner vara lite mer effektiv imorgon, innan jag åker och jobbar på eftermiddagen.


Nu är jag slut i rutan, tror jag skall fylla diskmaskinen, tömma tvättmaskinen och sätta på en tvätt som får gå inatt. Sen får det baske mig vara kväll.


Ps. Alla ni som får extra väntetid på era försändelser, jag ber hemskt mycket om ursäkt! Skall absolut försöka planera bättre till nästa gång!

Av Gitte - 23 mars 2010 08:34

Förlåt, nu skall jag tråka ut er med nya tvättmedelsfyndigheter. Jag inser dessutom att jag har en skruv lös. Läget börjar bli riktigt intressant ärligt talat. Jag kan inte vara frisk på en fläck, men jag blir ärligt talat både fashinerad och nyfiken. Som alltid när jag träffar på en dubbelnatur. Fast det här övergår det mesta jag har stött på hittills måste jag säga...


Nu har jag helt gett upp tanken på att det skulle vara fel på tvättmaskinen.

Säg vad man vill om hoppande tvättmedelsfack, men det finns en gräns för vad de klarar av att utföra. De kanske kan spontanöppna sig och slänga ut tvättmedel på golvet. Maskinen kan kanske klabba på tvättmedelsräster på plagg i form av tvättpulver när man använder flytande tvättmedel.

Men det här tror jag inte är en maskins verk?

     

Det här är altså mina stolar som står några meter utanför tvättstugan, på väg mot pannrummets utgång. Någon har tydligen haft tvättmedelsrester på fingrarna och klabbat av sig på den? Att det är tvättmedelsklabb rådet det ingen tvekan om. Och att ingen i vårt hushåll har roat sig är också ställt utom tvivel.


Jag måste ärligt medge att jag inte förstår sånt här. Jag kan inte ta till mig att det finns någon som helst personlig bekräftelseupplevelse eller behovstillfredsställelse i att ägna sig åt sådan här meningslöshet. Jag undrar verkligen hur det egentligen är ställt med en person som ägnar sig åt sånt här, och vad det hela står för. Jag ger dock upp min vidhållelse att det handlar om en frisk person. Jag kan inte annat än tro att sdanahär uttryck signalerar ett aggressivt patologiskt tillstånd, eller andra varianter av personliga störningar.


Nej, jag ger inte igen. Skulle aldrig sjunka så lågt. Men jag inser att många många många små situationer tidigare under årets gång, där jag har slagit ifrån mig:

"-sluta nu Gitte, det där är inte en provokation/äsch, det var inte så det var/nu inbillar du dig igen, du överreagerar/det är bara för att du stör/ breder ut dig, det är en reaktion du själv har ställt till/det är dig det är fel på" faktiskt har existerat och att jag inte har inbillat mig. Eller överreagerat. De gånger jag har försökt att få igång en dialog, så har jag förstås kammat fullständig noll. Men, nu sträcker jag på mig. Det är himla skönt att få klar kontext på att jag inte är paranoid, och att alla fel nödvändigtvis inte står för mig eller mina barn!


Ps. Jag har tvättdag idag =)! Gårdagens tvättmedelskladdade plagg står förstås på första tur. *skratt* Jag måste säga att det skall bli otroligt skönt att flytta inom kort, men ännu skönare skall det bli att flytta härifrån med självkänslan intakt och min självbevarelsedrift återupprättad OCH med hedern i behåll. I´ve got the power!


Av Gitte - 22 mars 2010 09:42

Nu.... skall jag inte plåga er med bilder. Men förklara en sak för mig. Ni minns mina tvättmaskinsbekymmer häromdagen?

Jag har nog tvättat minst 6 tvättar sedan dess. Inte ett spår av tvättmedel. Har tömt grannens tvättar på mornarna. Inte ett spår av tvättmedel. I förrgår vågade jag dock inte lämna en tvätt över natten, men när alla tvättmedelsspår upphörde så blev jag visst oförsiktig. Bortsett från att jag har förbjudit min familj att använda pulvertvättmedel, och har införskaffat flytade tvättmedel.

Igår gav jag fanken i att torka ur tvättmedel efter grannen, det skulle ändå åka med, att det inte var gammalt liggande visste jag ju. Men som sagt, i vissa avseenden är moderna tvättmaskiner och pulvertvättmedel ingen hit.


Flytande tvättmedel ger inga uppblöttatvättpulverskakor på kläder; det kan vi vara överens om va? Och jag har då som sagt, tvättat helt komplikationsfritt många omgångar, har som sagt också tömt grannens tvätt och lagt ovanpå, inte för att jag har gått igenom hennes kläder men har inte sett några vita kakor på hennes kläder sådär omeddelbart.

Och gått över till flytande själv.


Hur fan kan då mina kläder vara fulla med tvättmedelskladdytor idag?? De låg så fint PÅ maskinen som vanligt. Sen i mitten av högen, där var det stora jädrans kakor, som om någon använt mina kläder till att torka UR tvättmedelsfacket med. Och ja, tvättmaskinsfacket som inte var helt utan spår av tvättmedel igår är det idag.


Nu.

Skall.

Jag.

Nog.

Ta.

En.

Dos

VAF*ANSOMHELSTSÅJAGINTEFLIPPARÖVER!!!!!!!!!!!!!!


Edit: så, nu är jag lugn och fin igen. Funderar på om jag skall göra felanmälan till hyresvärden, det måste vara ett riktigt allvarligt fel på maskinen som lämnar tvättmedelserester från pulver när man använder flytande. Den kanske behöver repareras??

Av Gitte - 21 mars 2010 22:08

  

då har även Söndagen gått till ända. Var förstås i lokalen (varför kallar jag det lokalen istället för affären??) Eftersom jag hade lite tid för mig själv hann jag börja rota lite i magasinet. Det märks tydligt att minusgraderna har släppt sitt fäste, det är inte olidligt kallt att gå därinne och skrota, utan tvärtom ganska uthärdligt. Fick fiskat fram eller lokaliserat lite smått och gott och fick även gått igenom lite frottébitar från provtygslagret. Såå fina. Ni som vill se kan kolla på tradera, då ett urval åkte upp där.

Se klänningen ovan. Visst är den bedårande? Den kom in idag. Svår att datera, skulle nästan vilja kalla den 50-tal, både med tanke på batikstil och modell, lite skurrocksaktig klänning. Men för att vara på säkra sidan får jag nöja mig med att säga att den åtminstone allra minst är 60-tal. Hemmasydd och hemmabatikad, det fanns en signering, men den missade jag att ta bild på. I vilket fall som helst är ett det underbart hantverk!!

  

Har ett par knappar att mäta upp och ett mail att skicka sen är det nog kvällen för idag. Trots att klockan inte är mycket känner jag mig lätt sliten.

Imorgon gäller:

sortera papper. Fortsätta packa. Förhoppningsvis lägga upp ett par auktioner på tradera till och sen är det jobb för rästen av slanten. Skall hoppa in på ett lite senare pass imorgon, vilket jag ser fram emot. (Visst har jag berättat att jag har börjat jobba lite smått på ett hvb-hem igen? Trivs som fisken i vattnet hittills.)

Av Gitte - 20 mars 2010 23:25

Var hos min gamla mor och käkade middag idag. Ingen gör poronkäristys ja perunamuusi (renskavsgryta med potatismos) som hon. Mat för en riktig finne, annat kan inte sägs. Och till råga på allt vittjade vi frysen på resterande Joulutähti (en finsk julkaka, dvs, katrinplommonsjox och frasig smördegsplattor vikta som stjärnor). En riktig höjdare måste jag säga. Men när vi drack kaffe, slötittade på antikmagasinet (reprisen) så börjar hon berätta om sin väninna som mer och mer visar tecken på demens.

-Vet du, sa mamma. Häromkvällen ringde hon sent på natten . Jag hade gått och lagt mig men svarade när jag såg hennes nummer. Fick tala om för henne att det var dags att gå och lägga sig och så ses vi imorgon bitti och tar en lång promenad.

-Jaha, sa jag, egentligen ganska ointresserad om jag skall vara ärlig.

-Men jag vet inte vart jag är någonstans, har aldrig varit här förut, sa hon till mig i telefon. Men jag sa ju åt henne att hon var hemma och att hon skulle gå in i lilla kammaren för där står hennes säng. Morgonen därpå verkade hon ha glömt att vi hade talats vid. Det är inte roligt, vad som helst kan ju ske. Hon kanske går ut utan att hitta hem?

-Ja, svarade jag. Det låter lite jobbigt förstås. Vet hennes barn hur det är ställt?  frågade jag.

-Juudå, svarade mamma. Det vet de. Det är flera som har ringt och pratat med dem. Tänk de gav henne "lov" att sälja huset men dottern sa till speciellt att hon skulle stanna i falkenberg, därför köpte hon lägenheten här, för hon fick inte flytta närmare barnen, eftersom hon har sitt nätverk och sina vänner här. Men vilka vänner? Efter att de slutade jobba har de inte haft några vänner och nu när han är död /hennes man/ så har hon ingen alls.

-Ojdå, det var märkligt resonerat, svarade jag. Mamma spände blicken i mig. Asså tanten känner mig, vet lite när jag svarar halvt om halvt med autopiloten på, eller så ville hon bara ta sats för nästa fråga.

-Vad skall ni göra av mig om jag blir dement?

Där stannade jag upp och tittade på henne. Hjälp? Vad menar hon? Dement? Hon? Asså, vaddå? Det är nu varje duktig dotter svarar att mamma givetvis får flytta hem till henne och att man minsann skall... men jag förstod nog att mamma inte skulle låta sig viftas bort.

-Vad menar du? Frågade jag.

-Ja? Jag kan ju bli dement vilken dag som helst jag med, har du inte tänkt på det?

-Eh. Nej??

-Skall jag flytta hem till någon av er kanske? Eller vad skall ni göra?

Hm. Få ett styck mamma hemflyttad, dessutom i dement skick? Ingen höjdare. Har vi inte varit ovänner förr, jag och syskonen så skulle vi säkert bli det i kraftmätningen om vem som skulle slippa ta henne... missförstå mig rätt. Jag älskar min mor. Fast i lagoma doser. Och hon mig. Sen blir vi morsa och trotsig tonåring igen, och jag VET att det inte är bättre ställt hos syster. Så tja, bror skulle nog förlora armbrytningen i det läget... men riktigt så kan man väl inte lägga det till sin mor som ställer frågan och som uppenbarligen vill ha svar?

-Äsch, sa jag. Vi skickar dig till Norra finland, där kan du både språket och känner folk och kan bo i gammalmormors hus tills du är redo för vanhankoti, och där är du inte i vägen... (ålderdomshemmet i Kittilä då, gammalmormors gamla arbetsplats och där tillbringade hon sina sista år).

-Ja, sa hon, med en glimt i ögat, (hon förstod att jag skojjade med henne). Visste du att invandrare som inte lärt sig språket riktigt ibland tappar sitt nya språk och bara kan sitt modersmål?


Hur tusan hade hon snappat upp det?, hann jag tänka innan hon fortsatte.

Mamma skrattade.

-Får jag välja så tycker jag att det är bättre att ni skickar mig till Borås.

-Borås???? Jag blev inte klok på om hon skojjade eller ej, och jag såg nog ut som en fågelholk mer eller mindre.

-Ja, borås. Vet du att det finns ett finskt äldreboende där med finsk personal, de ordnar finska danser och har alla aktiviteter på finska och spelar finsk musik och serverar finsk mat? Och man får ta en hutt där om man vill, och blir behandlad som en människa. Jag såg ett reportage därifrån häromdagen så dit vill jag.

-Åki, deal mamma. Blir du dement så lovar jag att vi sätter dig på ålderdomshem i borås, säljer din bostadsrätt och delar på pengarna innan du dör. Blir det bra så?

-Lovar du?

-Jag lovar försöka, men finns det ingen plats blir det en enkelbiljett till norra finland, vi vinkar av dig på stationen, det lovar jag.

Hon skrattade men verkade nöjd.

-Bara jag får vara där det finns en danskavaljer, så är jag nöjd, sen kan ni göra vad ni vill med lägenheten och allt annat. Min praktiska mor, galghumorns mästare -när hon sätter den sidan till- som alltid låtit tangon och dansen ha en central plats i hennes tillvaro, hade talat. Och jag tror fasenimig att det var viktigt för henne att förmedla sin önskan medan hon kunde. Medan hon fortfarande kom ihåg var hon bodde och vilken adress som var hennes.

Livet är märkligt. Nu börjar man hamna i det statdiet då ens egen morsa funderar över att få åldras med värdighet. Det gick fort! Men jag är samtidigt lättad över att det faktiskt finns kommuner som har tagit de finsktalande invandrarna på sådant allvar att man faktiskt har inrättat anpassade boenden efter detta och att man tar till sig att språket är bland det första man tappar när minnet sviktar. Och att detta är melodin för framtidens äldreboende i allt större utsträckning.

Om ca en månad åker jag på äldreriksdagen i stockholm. Skall bli spännande att se vad som finns angående det här på agendan.


Mamma böt emellertid ämne och övergick till att berätta att hon hade mailat lite med en karl på nätet, men hon ville inte säga vem det var. Hon såg bara lite lurig ut. Sen gick hon över till att prata om sin förestående finlandsresa och planer inför sommaren och ... tja, vår kära mor sitter inte still i onödan och vistas inte mer än hon behöver på hemmaplan; vi vet sällan var vi har henne, än är det härryda, eler svenljunga, sen är det borås, sen är det finland och bulgarien och grancanaria och jag vet inte vad.  Så just för dagen behöver jag nog inte oroa mig för hennes demens eller kommande ålderskrämpor. Hon har ju för tusan inte ens gett upp hoppet om att en vacker dag hitta en livskamrat, så hon tänker nog inte bli gammal och dement i första taget tror jag... men när den dagen kommer så vet jag vad hon själv ville medan hon kunde tala om det. På något sätt känns det väldigt tryggt, trots allt!

Presentation

Translate

Mitt tradera, Bortbytingen@

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2010 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Följ bloggen

Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Blogkeen
Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Bloglovin'

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se