Det här är också något som jag personligen betraktar som en klenod. Ett folklivshistoriskt intressant objekt. Inte bara för att det är ett vackert klänningsmönster från 40-talet i nyskick, då det legat i sitt originalkuvärt sedan det var nytt. Utan för de detaljer som jag hittar på.

Se här: Ett klänningsmönster. I storlek 40 och 46. Jag antar att man i mellanstorlekarna kan sy in modellen som det passar för at även få olika storlekar till stånd?

En mycket vacker och tidsenlig modell.

Mönsterarken och instruktionen är intakt. Ej tidigare använt mönster.

Datering då mönstret härstammar ifrån: 

Och något som för mig direkt till folkhemstankar, kuvärtet som det ligger i. Kika nederst under adressfält:

Allers måste altså vid tiden tillhört Kooperativa förbundet? Och vi-mönster har jag ju sett massor från sjuttiotalet, ingick även det i Allers måntro?

Tror jag måste ställa frågan vidare till en man som kan Kooperativets historia, får jag svar på detta så lovar jag återkomma med det!

1949 befann sig förstås sverige i ett efterkrigs- och uppbyggnadsskede, och folkhemsuppbyggnaden gav sig många uttryck. Kooperativet var en viktig bricka i det här och man samlade många produktionsenheter och varumärken under sitt ägande. Sånt där är så spännande så jag nästan ryser. Inte tusan tänker jag kooperativ när jag ser varken Allers eller Vi-mönster i vanliga fall. Fast när jag tänker efter så har nog alla vi-mönster från sjuttiotalet kooperativets logga på? Fast jag har aldrig tänkt på det såhär.

Har i dagarna läst igenom den här boken och njutit av bilderna. Jag gillar att brodera, eller gjorde i varje fall en gång i tiden, men jag inser att jag inte kommer att göra det den här sidan pensionen, och den dagen det blir så dags kan jag hitta en ny inspirerande bok. Tja, ni förstår att jag reviderar mitt behov av handarbetsböcker lite, en del släpper jag aldrig, men några får ge vika. Den här är ett exempel. Jag har läst, jag har bläddrat, jag är nöjd och så hoppas jag att den kommer till någon som kan nyttja den som tänkt och alla mönster och skapa massor av vackert med hjälp av den. Därför ligger den på tradera nu.

Rosbroderier, av Jane Fredlund, Ica bokförlag 1988. Gillar man romantiskt hantverk, så är det denna man skall ha!

Boken återger inte baraett historiskt perspektiv, utan innehåller massor av rosmönste av olika de slag för olika sömnads- eller broderitekniker:

Och massor av bilder återger olika rosbroderityper, visar historiska hantverksskildringar etc. Kika på bilderna. Visst är det så vackert att man nästan blir sjuk?

Gick igenom ett par symaskinskataloger igår. Den ena måste bara visas, visst är den bara helt underbar?? Den är väldigt speciell i både papper och tryck, skall nästan ses i verkligheten men jag hoppas att lite utav dess säregenhet kan anas på bild.

Ser nästan ut som färglagt fotografi. Något jag inte kan få fram på bild är papperskvaliten.

Den är tryckårsmärkt 1948.

Husqvarna Sick-sack.

Jag vill bara flytta in. Direkt.

Och visst kan man ana attmaskinen är vacker??  Någon som har en stående som kan visa bild?

Kolla den här busen. Mönstret tack!

Fast.. det finns nästan oanständiga bilder i katalogen med... Måste lockat en och annan herre till att läsa den i sin helhet? Eller har jag bara fördomar om den tidens moral? Tänker på Mitt liv som hund. Är det inte i den som Ingemar läser postorderkatalogernas underklädessidor högt för den sjuka grannen?

Ytterligare en Husqvarnafolder får mig att fundera...

Ibladn kan man ju se gamla småbord. Kan det vara symaskinsbord, även när det inte finns luckor i?

Inser att jag just har missat ett exakt sånt symaskinspottskåp för någon vecka sedan. Attans också. Det var jättefint men tanken slog mig inte ens att jag kunde räddat det. Det gick nog under grävskopan.... alltid alltid blir man klok i efterhand.

Ytterligare några symaskinsbordsexempel från en annan husqvarnakatalog:

Här blir symaskinsborden ännu mindre och nättare, och helt utan symaskinsspår. Kanske är en del av teak- jakaranda och mahognybord man ibland kan se som småbord, telefonbord och annat i själva verket symaskinsbord??

Skulle gå och hänga tvätt när jag ser att tvättmaskinen börjat uppföra sig väldigt märkligt inatt. Har inte varit med om det här felet tidigare, så jag blev lite förbryllad. Innan jag ringer hyresvärden och berättar att det är fel på tvättmaskinen skall jag försöka se om jag kan hitta något känt fel som kan åtgärdas. Är det någon som har ett gott felsökningstips så berätta gärna för jag känner inte att jag är i position till att klaga på maskiner som inte fungerar just nu. Men nästa gång jag tvättar vill jag ju inte vara med om det här, inte så kul att få tvätta om för hand nästa dag, då vi tvättar varannan dag.

Vi har en lite inkörd outtalad rutin, bägge hushållen kvällstvättar sista tvätten senare än man vill kliva ner i tvättstugan för att hänga tvätt. Därför lägger vi alltid varandras tvätt ovanpå tvättmaskinen när man lägger på en tvätt om maskinen inte är tom.

Så när jag kom ner så låg tvätten där som vanligt och jag skulle just börja hänga upp när jag upptäcker: 

Och... mfl.

Tyvärr använde jag pulvertvättmedel igår, och tvättmaskinen lämnar tvättmedelsklumpar i behållaren nästan varje gång man använder pulver (föredrar därför egentligen flytande) men aldrig på plaggen. Så jag tittar förstås i behållaren. Nä, inga tvättmedelsrester, mer än i långa spår, inga klumpar eller så.

   Fast på golvet ligger det en del fuktiga tvättmedelsrester. Och i grannens skräpsamlingsvask, så där har varit tvättmedelsrester idag. Stod och tittade på tvättmedelsklumparna som låg på golvet, funderade på att sopa upp dem men nej, jag skiter i det; kanske tar dem sen om inte annat så är tvättmedel halt och någon KAN halka även när det torkat.

Tror att jag skall höra med tvättmaskinstillverkaren för att höra om man kan undvika såväl pulverräster i behållare samt tvättmedelsansamlingar på plagg? Golven tror jag väl inte att tillverkare kan felsöka, för det har nog inte maskinen åstadkommit tror jag...

Edit: har nu konstaterat att tvättmedlet går att borsta av om jag vill, men de får åka på tvättmaskinen imorgon, när jag har tvättdag igen. Har sopat upp tvättmedlesresterna på golvet och har konstaterat att; ni vet han som bor i tvättmaskinen och käkar strumpor? Han finns, nog på RIKTIGT!!   

Har ett litet bryderi i bakhuvudet. Jag har fått en halv förfrågan, säkert en nyfikenhetssådan, och jag skall försöka precisera vad jag vill ha för de här skorna från slutet av 1800-talet. Väl använda, väl vårdade och lädret är mjukt. Men jag har verkligen inte en susning. OM någon har ett gott förslag är jag ytterst tacksam och glad!

Jag har inte tänkt mig att kräma ur varje krona, utan vill mest bara veta vad som är rimligt. Tror inte man springer över såna här varje dag?

Skall se om jag inte kan hitta även dessa här:

Kanske dags att avvyttra även dem... har nog många små grunkor som jag hade en plan för, men jag måste nog avgöra om den planen kom av sig nu när jag delar lokal och inte har mer än en ytterst avgränsad lokal själv. Kanske dumt att klämma på grunkor bara för att jag är förtjust i dem själv. Barnskorna är oanvända från en gammal lanthandel och är så fina så det är helt sanslöst.

Och jo förrästen, den här visade jag inte igår. Jag fick in ett ex till av boken:

dockans nya kläder, av Gia Wiman Olsson från 1968. Om någon är intresserad av retro dockklädesböcker, så åker ett ex upp på tradera inom kort.

Jag haren massa smått och gott liggande hemma som jag egentligen skulle haft som dekor, men allt sånt kommer ju av sig. Spara för den dagen jag byter lokal, nej, det går inte. I synnerhet inte nu när jag skall börja packa för att flytta. Så det blir mycket som får rensas bort. Att trycka ner i magasinet känns inte så lockande, där har jag ju så mycket som det är. Bättre att det kommer iväg, kommer ut till nytta och blir uppskattat.

Och som sagt, jag kan nog hitta en hel del, bara jag börjar:

*leta

*bestämmer mig för att släppa

*slutar tänka efter

och framförallt....

*Inte KÄNNER efter.

Gitte.Det är döda ting. Släpp och gå ut och hitta nytt! (dvs, nytt gammalt förstås!).

Jag tror knappt det är sant, mitt vanliga stadie, "mondaymorningblues" har helt uteblivit den här veckan. FAST att det finns massor att ta igen, massor jag ligger efter och massor som måste göras den här veckan. Litet avbrott får jag imorgon när jag skall hoppa in som ersättare i kommunfullmäktige. En fråga blir lite spännande och det är simskoleavgifter, där vi i vänsterpartiet förstås sätter oss lite på tvären och har egna synpunkter. I sakfrågor när det gäller att ta tillvara folks intressen, för dem som lever med små marginaler tillhör jag absolut ett helt underbart parti som tar frågor om livskvalitet oavsett klasstillhörighet på absolut största allvar. Har man ett rättvisetänk, så går det baske mig inte att tillhöra ett annat parti om jag får säga vad jag tycker, trots att min blogg inte alls vädjar politiska ställningstaganden. Men jag är ytterst stolt över mitt partipolitiska val. Jag gillar att tillhöra ett parti som går emot strömmen och som vågar vara obekvämt i förhållande till etabilissimanget och som ständgt vägrar att vika från de minstas sida, speciellt i frågor som kan antas att inte spela någon roll. Det spelar roll. Stor roll. För dne enskilda. Till nästa val så behöver V absolut fler röster såväl i riksdag som i kommunalpolitiken. Att ständigt ligga i underläge innebär många gånger i praktiken att man kan göra sin röst hörd. Men man kan inte påverka. Och det är jävligt frustrerande ibland.

Nåja, det var min agitationssekvens för denna gång. Jag kan inte lova att det inte kommer fler men jag skall ytterst försöka hålla mig på mattan. Det är trots allt valår idag, och även om jag lämnar den politiska arenan den kommande mandatperioden, så finns det andra som tar vid. Och de behöver allt stöd de kan få! Och I´ll be back, så fort jag har rättat upp mig själv igen! Fyra år går snabbt!

Annars, så måste jag börja leta efter det som komma på tradera för månaden skall. Har ju egentligen tänkt att jag skulle ha igång auktioner alltid, men min tid räcker inte till, försöker få ut lite smått emellan men det är slutet på månaden jag måste fokusera på. Har inte en aning om vad jag skall lägga upp. Än. Men det kommer jag nog på under de närmaste dagarna skulle jag tro? Skall försöka hitta lite vårklänningar, det är ju trots allt så dags.

Min förtjusning visste inga gränser. En hög med dockböcker trillade in genom dörren. Sånt händer väl knappt?

Men se här. Jag vet knappt var jag skall börja.

En titt i Jacobsdals dockskåp, 13 stickbeskrivningar på dockkläder och djur.

Det står tyvärr inget tryckår, men häftet kostade 75 öre som nytt.

Vi syr åt dockorna, Karin Hedberg.

Bröderna Borgstörms Boktryckeri AB, Motala 1960.

Den här hade jag själv inte sedan tidigare, och har inte heller bläddrat i den förr, så det var en riktigt riktigt rolig bok att få in. Tror jag skall använda den här och gå igenom den rejält, inte minst tror jag att jag skall hitta lite olika dockklädesmönster för att testa att sy upp lite provbitar, se vad de egentligen räcker till. Har ju en del miniatyrmönstrade bitar som jag har sett framför mig som dockplagg.

Finns några riktigt godbitsmönster som jag blir väldigt sugen på att se irl.

Sticka åt dockan.

Icaförlaget. 1956.

Den här är ju en klassiker som jag tror att de flesta har. Lek med mjuka dockor. Karin Neuschütz. Walldorfdockan ni vet!

Jag gjorde en walldorfdocka när jag var sådär 14-15 år. Hon måste finnas kvar någonstans. En rolig teknik att prova på!

symönster:

Övriga dock-böcker:

Dockor, dockor, dockor av Marie-Louise Hallström. Lt´s förlag 1988. Samt en jag inte sett förut själv:

The History of Wax Dolls, Mary Hillier.

Den här skall jag också undersöka lite extra. Från 1985.

Övrig textilbok, mycket mycket givande liten sak!!

Vi lagar, vi lappar, vi stoppar.

Boken med den handarbetskunskap som vi helt har förlorat idag! Med fantastiskt informativa steg-för steg och förklarande bilder. Vilken guldgruva för en metodnyfiken som jag!!

Tyvärr vill min uppladdade bild inte visa sig riktigt. Försöer igen och tröstar med lite bilder från innehåll.

Den här visar och illusterar lagningar för stort till smått med gamla glömda metoder och tekniker. Såå spännande bok! 1951.

Tja, som ni förstår. Jag vet precis vad jag skall göra innan jag släcker ljuset ikväll!

Har haft en riktigt riktigt rolig dag i lokalen. Söndag betyder öppettid, och en sådanhär mittimånadensöndag så vet man en sak i förväg, och det är att det kommer att vara lugnt och liten ruljans och inte mycket folk som kommer förbi. Nu rör det kanske inte mig sådär jättemycket längre, men min övertagare märker det förstås. Att det inte rör mig längre, med det menar jag absolut inte att jag inte kommer att märka att det är lågperiod i månaden, utan jag kommer att ha lågperiod alltid. Är jätteglad för dem som kommer, men tror inte riktigt att tid i månaden kommer att märkas så mycket över lag, då tja. Kundkretsen är nog ganska begränsad överhuvudtaget, att jag har satt öppettid överhuvudtaget är mest för att det är bra att ha en fast tid om man vill titta eller prata med mig, för dem som inte vill komma överens om annan tid. Och det är samtidigt skönt att åtminstone ha en dag i veckan att hänga upp sig på, en tid då jag absolut skall vara där.

Men! Lågperioder har en helt annan tjusning, som jag verklgien uppskattar mycket. De personer som kommer, man har liksom tid och möjlighet att .... mötas på ett litet annat sätt. Im a nerd. I know. Men bara det här med att diskutera olika skeenden och detaljer och få till sig en liten tankegång från någon annan person som man aldrig skulle mött annars är en ynnest. Något som jag njuter mycket utav. Det händer att jag får frågan ibland "vad samlar du på" och mitt svar är nog det ständiga. -Möten. Och det är just lite så det är! Det finns massor av grunkor jag har en förkärlek för, som jag gärna omger mig med (gamla handarbetsböcker är ett sådant område), och ting jag gärna har, men samlar? Jag vet inte om jag samlar något. Mer än just sekvenser, stunder, sekunder och ett åsiktsutbyte. Att få föra ett samtal med någon som leder till en ny tanke för sig själv, som leder till nästa tanke som i sin tur leder till en känsla. DET samlar jag på. Och idag var just en sådan dag. Hade flera sådana samtal idag och efter en sådan dag så är jag mer än nöjd när jag stämplar ut min kassa oavsett vad den visar för resultat!

Idag kom det dessutom IN mer än UT. Jag bara måste visa. Min förtjusning vet ingen gräns!

Mönster till Bilkuddar:

När jag ser dessa här så vill jag verkligen verklgien ha en amazoncombi, en pv eller duett. I drömmen är min kommande bil svart, givetvis med min kommande logga på. Men jag vet ju, den dagen jag springer på MIN bil, så spelar färgen ingen roll. Ett par käcka bilkuddar kommer den dock att ha i baksätet. Och en bilpläd, och en picnickkorg där bak!

En underbar receptbok. Mat för två, omkring 10:-. I boken finns ett lösblad. Under väldigt kort tid, så händer det visst något på konsumentindexfronten som ger en konsekvens:

Den här skall jag absolut lusläsa. Jag tror att det har hänt något med våra matvanor sedan dess. Jag inbillar mig att vår köttkonsumtion har ökat markant och att man kan se det i gamla recept. Jag är fullt medveten om att det här är en kokbok som avser att hålla kostnaden nere och att det i sig faktiskt betyder att köttmängden är lägre per person, men inte tusan räknade man med flera hundra gram kött per person och måltid då? Jag tror som sagt att vi har fått helt andra matvanor sedan dess.

En förpackning från Finlayson, tror det är näsdukar. Har inte öppnat den. Visst är den fin!

Ett helt fantastiskt uppläggningsfat med litet... hm? Vad kan ändamålet vara? En liten kanna är det i varje fall. Måste kolla på retro vad det här är för fabrikat, om någon känner igen. Importmärkt. Jag tycker att det har en helt fantastisk dekor.       

Den här uppsala ekeby-kannan, heter Maritza. Kolla rosen vilket läckert motiv!

Asså... nu... får jag lust att tatuera mig. Jag har redan en ros. I en tribal. Gjord av en mycket speciell och kär vän en gång i tiden. Denny Helenius. På den tiden fanns han i Tranemo. När den skulle fyllas i, så åkte jag förstås till honom i Borås för att göra det; det är länge sen nu.

-Kom och kolla grabbar. Här ser ni min andra tribal jag gjorde någonsin. Han berättade om hur det var då, när de nya influenserna som kom, dem som ingen vågade sig på för vem vill ha bara svarta mönster liksom? Då var det ingen som anade hur det skulle slå. Jag har aldrig ångrat mig. Jag älskar min ros, och mitt svarta mönster. Men när jag ser den här kannan så undrar jag om jag inte har plats för en till någonstans? Det är en fördel med att ha mycket hud och stora ytor ;) det finns alltid någonstans man kan sätta en sån här!