Rensar ut brutna rullar. Några är halva, andra är i stort sett hela, öppnade för fotografering.

De flesta varianter har jag mer av än det som ligger ute. Dvs, alla med undantag av Hildesian.

Har lagt dem på lågt utrop och på hyggligt, eller kanske mer än hyggligt köpnu.

Passa på om du skall ha till pyssel!

En riktigt bra väska skall inte underskattas. Jag använde väska alltid alltid när jag var ung, under det ljuvare åttiotalet. Gärna stora och lågt hängande, med LÅÅNGA axelband.

Jag slutade använda väska i början av nittiotalet. Då hade jag en svart Ferrari-väska med nitar, ochså den med långt axelband. Den låg i min bil när jag satt på en marknad och målade barn till clowner och zebror och dinosaurier. När brandkåren kom tog det mig lång tid att upptäcka att det var MIN bil de stod och släckte. Och att det var ett rent under att bägge herrar och sammanlagt fem barn inte hade kommit upp i hastighet för att det var det enda som hade sparat deras liv.

De hade aldrig hunnit stanna innan den gamla luftkylda folkabussen hade varit övertänd annars.

Brandkåren pratade om änglavakt. Och nog var det så, för sekunderna efter att alla kommit ut stod lågorna flera meter upp genom alla fönster.

Men min väska låg i.

Och jag hittade inte dess like igen.

Därför blev det ingen väska förräns förra sommaren när jag sprang på den här på Gotland.

Den funkar.

Den är lagom färgglad och axelbanden är tillräckligt långa. Den skall gå så att jag kan greppa själva överdelen en bit nedanför höftbenet, strax nedanför halva låret med. För det var där vi hade våra väskor, vi som inte använde gobelänghandväskorna som jag visar ett ex av överst. Den åker ut på tradera. De har aldrig varit min grej. Väskor som man håller i handtag och inte bara lyfter upp över axeln och sen glömmer att man har med.

Mormors underverk väger nu 3800 gr och är 2 veckor och 2 dagar. Och oj, har hon inte varit här hela livet?

Vad fort man liksom bara vänjer sig och gör plats för en ny människa i en familj. Ja, du läste ju rätt, vi måste ju göra plats för henne här hos oss eftersom mamman i fråga inte är mer än 16 år. Så några år till få vi nog räkna med att husera dem. Mammas gymnasiegång ut i varje fall, skulle jag tro.

Men just nu är hon en liten bebbe.

Som bara ligger där.

Och är bedårande.

Tänk om alla missar i världen hade blivit såhär bra?

Motstår frestelsen att gå ner och nypa henne i kinderna.

Skall ta och jobba lite effektivt istället.

Fast hon är allt bra fin. Det där gjorde hennes mamma riktigt bra tycker jag!