Usch, det är söndag.

Jag är inte så bra kompis med mig själv på söndagar ärligt talat, det är väl det jag tycker är så kämpigt med dessa dagar.

På fredagarna tänker jag "det här skall jag hinna under helgen".

Då har jag för det mesta packat ihop en veckas jobb eller så.... allt jag inte hinner på vardagarna.

På lördagarna rasar jag ihop som ett korthus. Får kanske lite gjort men inte den stora massan som jag måste för att veckan skall funka.

De har jag lagt framför mig till på söndagen. Och idag är en sådan söndag. Jag verkar tro att dygnet innehåller åtminstone trettio dagsljustimmar...

Men nu skall jag fortsätta tömma en tråkig garderob där jag har stoppat in allt som inte är privat tills garderoben knappt går att stänga. "Det tar jag en annan gång".

Jag drar mig verkligen för att ta tag i det... men jag måste. För jag skall göra plats åt sådana knapplådor som på bilden ovan. I massor. Och fantastiska varianter. Såna som ni inte sett varken här eller på tradera..... utan det är bara ni som varit i lokalen som fått förmånen att pilla i de lådorna.

Nu åker de in i min garderob så att jag så småningom -när jag tar ner alla mössor- kan börja pilla lite i dem... funderar på om jag skulle ta bort alla vanliga knappar i traderabutiken och bara ha de extra fina där... de lite mer exklusiva. Och de mycket mer exklusiva. Det tåls att tänkas på.

I veckan som kommer, så går Nadja i skola, och sambo har tidigt skift. Det är med andra ord en pissvecka som kommer nu, där jag absolut inte får något eget gjort. Hans tidiga veckor är fruktansvärda för oss bägge, inget funkar alls; de går under namnet "helvetesveckorna" här.

Några veckor bytte han bort sina tidiga skift, mot helgskift och det var helt jävla ljuvligt. Han slapp gå upp mitt i natten, och sen vara helt färdig när han kom hem, och sova bort rästen av dagen: och jag kunde få lite avlastning och få lite jobb gjort också.

Men sen var det något snille på hans jobb som kom på att det minsann inte gick för sig, så det tog abrupt slut efter ett litet tag. Jag antar att det var den svenska avundsjukan som slog till och går och hoppas hemligt och innerligt att han börjar kolla efter andra lediga jobb.

Fast mest längtar jag efter att min dotter får barnomsorg för sin dotter. Längtar så inibaljans efter det.

Den dagen skall jag njuta fullt ut av att vara mormor, och umgås med mitt barnbarn när jag är ledig och för att jag vill. Och BARA när jag vill. (Gode gud, Låt den dagen skynda sig hit, helst medan jag fortfarande har huvudet över vattenytan... ).