Det kan inte hjälpas... jag har följt Leila Lindholms hemsida ett tag. Här säljer hon även äkta vintage handplockade köksprylar. Jäkligt fina grejjer men mest är jag nog faschinerad av prisnivåerna och att grejjerna faktiskt försvinner trots att priserna ligger som de gör. Vi som är vana loppisesökare vet ju egentligen att just köksgrejjerna är de som står och skäms i ett hörn och att det kan finnas kanonbra grejjer där om man börjar riva i formarna och plåtbrickorna och besticken.

Det här får förstås en viss inverkan på vad jag själv spanar in på loppisar. Idag var inget undantag.
 

Det går bara inte att låta bli en hel hög med urfina gamla formar. Jag har egentligen redan så jag klarar mig.. och mer än väl med tanke på att jag så gott som aldrig bakar.

  

Den låga med löstagbar botten skulle kunna vara från Leilas sortiment. Har fyndat av hennes på loppis vid tidigare tillfälle, med tagen kvar. Denna var använd /men välhållen/ och det är i stort sett det som skiljer dem. Tårtbottensformen är en skultuna. Ochså i finfint skick. Det lönar sig absolut att spana in bakformar och köksbestyr på loppis. Det ni ser på bild här kostade totalt ungefär 150:-. Det som höll uppe priset var påsarna med småformar som alla kostade sådär en 30:- till 40:- st men då innehåller de alla mellan 12-28 st. Väl värda sitt pris!

Tiden har gått förrästen. Det ser man bäst på de små. Ännu så länge bor både mor och barnbarn hemma så vi får njuta mycket. Men det är tydligt att vår Minskij-Dinskij håller på att bli en riktig liten dam. Dvs, en dam som både kan dela ut en rak höger när det behövs, applådera åt sig själv när man sjungt färdig och som kan skrika högt nog så alla ser om man inte får uppmärksamhet när man vill. Och JA! Det är så vi vill ha henne, vårt aldeles egna lilla vilddjur. Måtte hon få gå genom livet med en självkänsla som en ladugårdsvägg för att hon fick den uppmärksamhet hon ville ha! <3