Det är onekligen ett märkligt väderår. Här går man en halv evighet och väntar på att det skall bli sommar. Det blir januari, februari, mars, april, november, september och sen blir det äntligen SOMMAR! I FYRA dagar. Sen blev det november och september igen. 

Tjurnade till och började pilla med tyger igår. 
     

Idag skulle jag bara leta efter en svart knapp, när jag började sortera osorterade tapeter. Jag vet att en hel del av det måste kasseras, det har stått ouppvärmt mot en kalkad vägg; men jag måste ju plocka igenom och rädda det som räddas kan. Jag plastar av allt och sen innebär det att en del rullar gås igenom meter för meter och rullas upp i sin helhet. Inte minst för att bli av med lite spindelnät och damm. Sen är det mycket skittråkigt som inte heller sparas. Skulle någon nu söka tråkiga beiga randiga saker till något projekt så skrik högt innan det är för sent. (Det tar dock ett tag innan det är för sent). Men sånt där mitten till slutet av åttiotalet när det gick mot det fisbeiga hållet och randigt och helst så lite mönster som möjligt. 
Men en del finvarianter har jag räddat undan. 
 

Lite märklig färgåtergivning. Den är en mellanting mellan gammalrosa och babyrosa irl. 

mångslingrid rätt småmönstrad. Superfin måste jag säga att jag tycker att den är.
    

Ännu mer småslingrigt. Grön grönare än grönast. 
 

O så den här. 

jag fortsätter en annan dag... 

Jag är en skrotlisa av gigantiska mått. Jag kanske inte fullt kvalar för att få diagnosen Hoarder, men nästintill. Jag har nog en miljon grunkor som jag bara inte vet varför jag sparar på. Se ovan. Hur charmigt som helst men måste det verkligen ligga hos mig och vara charmigt när jag inte använder det? 
 

Jamen cigarrlådor.. altså VARFÖR? Eller jo, det är skitbra att ha nålar i. Men måste jag ha nålar i så många burkar? Nej, det måste jag förstås inte. Nu skall jag fasen börja mitt nya liv. 

Återigen har jag börjat sortera för att göra mig av med, en massa omöjliga prylar. Varför ens fundera på att ha en hofnarask i gömmorna? Tja, det kan jag iofs svara på. Min mormor rökte cigarrer så det har ett visst nostalgivärde för mig. Dvs, min danska mormor som jag adopterade som liten. (Det var verkligen så, det var jag som adopterade dem först, ingen vet varför jag började kalla dem mormor och morfar men då var jag redan barn i huset hos dem iofs, då de var mammas "dagis" när hon jobbade). 
När mormor (som var sist) gick bort släpade jag med deras femtiotalsbäddsoffa till sverige. Hejudanemig vad jag kände att den luktade när den kom till mig, liksom alla andra möbler som stått hos dem. Jag visste att folk kunde reagera på mig, och att mina kläder luktade cigarr när jag varit hos dem. Men själv kände jag det liksom aldrig, eller jo, om jag råkade sitta i knät på mormor när hon tände en Havana (som jag fick snoppa, jag var cigarrexpert vid fyra års ålder, typ) men hennes mini-bat och hofnar var ju "vardagstobak". 
Det tog många år för soffan att lukta ur sig. Men faktum är att den gjorde det till sist. Idag ångrar jag att jag inte behöll den genom ur och skur och hela livet igenom. Den hade hållt. Och det är den bästa soffan jag någonsin haft. Men ni förstår att det inte är ett gott nog skäl att ha en ask som inte ens varit hennes liggande i mina gömmor. Inte ens för att ha nålar i. 
 

Virkade spetsar är också sånt jag har liggande i parti och minut. Men nu jäsicken ska jag bli minimalist. Ba ut met. 

Eller i varje fall en del. Fast inte den röda och inte lapptäckslapparna och inte misteltyget och inte... 
Hm, jag sätter inga höga odds på att jag lyckas men jag är glad så länge jag försöker. 

Det var riktigt riktigt nyttigt att plugga ett år. Jag har varit så trött på att vara traderasäljare. Så hjärtinnerligt trött. Funktioner som inte finns, allt gammalt nytjaffs som ligger som vintage, (att folk missbrukar vintage när det är gamla grunkor bekymrar mig inte, men när det är kinasydda saker som inte ens finns i landet när de säljs är superfrustrerande) Sida upp och sida ner, bara nyskit alltihop. Sen alla dessa jävla kostnader som bara ökar, provisioner som stiger och som fullständigt tar musten ur en när man säljer, är en annan sak. Kostnaderna har stigit MARKANT för att sälja på tradera under åren jag har hållt på. När då kundunderlaget minskar och visningarna minskar (vilket inte bara beror på mig som säljare, tradera är inte vad det har varit en gång i tiden...) så är det inte lätt att hålla uppe motivationen. 

Men nu så var skolterminen slut och jag har börjat uppdatera sånt som jag har legat efter med länge. Både dekorband och knappar. Men inte minst fick jag mig ett ryck och började gå igenom plagg i förrgår. Herregud vad roligt det var. 
Och jisses, jag hade en del kul, tycker jag själv. den här jerseyklänningen kan vara något av det läckraste jag har sett på länge. 
 
Sen fortsätter jag ju att älska gamla förkläden. Den här fina femtiotalsvarianten måste jag säga att jag gillar. Jag har ett berg liggande bara jag börjar rota så det lär väl komma upp fler framöver. 
 
Den här godingen har legat länge. Gick in och sänkte priset lite marginellt men nej, den får baske mig kosta. Den kommer aldrig att bli billig. Har ryckt i den och funderat på om jag skulle sy om den till något till mig själv istället... tyget är fantastiskt.

Och nu när andan ligger på så lär jag lägga upp en massa annat som bara ligger och väntar framöver med, så bara ta och kika in lite då och då. 

(I augusti börjar jag plugga igen så jag har ju gott om tid på mig tills dess). 

Idag har jag gjort något jag har dragit på ganska länge. Gått igenom en låda med silkesstrumpor som stått helt oöppnad sedan de kom. Och det var fantastiskt roligt att se dem. Framförallt känna dem. De halkar absolut som smör mellan fingrarna. 
 

Att jag inte gjorde det direkt när de kom i höstas var mycket för att jag tappade lusten till allt när mina ögon krånglade som mest. Hade Irit (hornhinnesinflammation) i stort sett i ett sträck mellan juli till februari i år. Varje gång ett öga var friskt, drabbades det andra eller så fick jag en ny omgång. Nu har jag peppar-peppar varit utan irit några månader och det hoppas jag håller i sig. Jag har mängder med saker som skall gås igenom och helst ut i min traderabutik. 
 

Så här vackert ligger strumporna packetterade i sexpack. De kommer från gammal lanthandel och är i storlekarna 9 och 9,5. Vid intersse så ja, självklart är de billigare innan de hamnar på tradera. Alla har förstås söm. (bäst är att maila till mig, bortbytingen@telia.com ). 

Nu tror jag att jag skall gå och plocka av rabarbern för första gången i år då jag ser att blommor är på väg i stänglar. Årets första rabarberpaj vore inte dumt.

ps, ett inlägg om ullareds storsäljare avsnitt fyra, säsong 1 kommer vad det lider. Jag skall bara tänka klart först för det är så mycket omkring en sådan dag som jag skulle vilja skriva ner. 

Nu har jag gjort ett litet studiebesök i en fantastisk gammal knappbutik i Turkiska delen av Cypern, och jag hade turen att få träffa Munise själv. Hon har två butiker och det var en ren slump att jag råkade hitta den butiken hon befann sig i under dagen. Här står hon och visar sin utklippspärm. Ni må tro att den här fantastiska butiken (butikerna) är omskrivna både i Cypriotisk press och internationell press. 
Det är en smått fantastisk historia hur den 16åriga (fast det stod 18åriga i en amerikansk artikel, men då hon själv sa att hon var 16 så bör det absolut stämma) unga flickan startade sin handarbetsbutik som hon driver än idag vid 73 års ålder. 

Det var superintressant att se innehållet i butiken. 
 

De små bilderna är klickbara. 

Om du åker till Cypern och är intresserad av knappar så rekommenderar jag verkligen ett besök! Det går onekligen att gå runt där i timmatal och det finns mycket oväntat att se. Jag råkade själv läsa om den i en gammal artikel, men i den stämde inte adressen för en sådan gränd som det påstods existerade inte så vitt någon av de personer jag mötte sa, men till sist hittade jag en äldre man som bad en ung flicka visa mig vägen för de förstod precis vart jag skulle. Är du på besök i Grekiska delen av Cypern som vi var, så ta bussen till Nicosia. Gå från busshållsplatsen mot stan, men vik av första till höger. Sen följer du den vägen (utmed ett staket, med en avgrund ner) tills du kommer till en köpmansgata med butiker på bägge sidor (inte mer än sådär en kanske 250 meter eller så). 
Gå utmed affärsstritan tills den tar slut så kommer du till checkpointen och pass-tull-kontroll. Gå igenom bägge passkontrollanthytterna och sen kommer du direkt in på ett marknadsområde där affärerna ligger tätt tätt tätt, en Sok/marknad. Sen är det bäst att fråga sig fram men du är inte långt ifrån utan skall bara några stenskott ifrån början. Vi förvirrade oss lite så jag är lite osäker på om det var rakt fram ett kvarter, och sedan snett åt vänster. Men du skall få ett visitkort här du kan skriva av med RÄTT adress så du kan fråga dig fram. Pilen visar den av butikerna vi har besökt. 
 

Om du åker dit så ge mig gärna en liten kommentar efteråt! 

Skolåret går så snabbt att jag knappt hinner blinka. Bara en halv termin kvar på första året. 
Det är fantastiskt roligt måste jag säga. 

Känner redan nu att det här med att börja på att förstå photoshop, illustrator och indesign är helt underbart roligt. Ovan ett bokomslag vi gjorde till en skoluppgift. Boken kommer altså inte att skrivas. Och nedan kommer ett uppslag från en broschyr som inte heller kommer at tryckas. Men det har varit lärorikt att träna! 

 Två delkurser kvar denna termin sen är det en lång sommarvila framför mig. Jag ser redan fram emot hösten och nästa läsår! (För er som missat så går jag webbredaktörsprogrammet, borås högskola).

Då var det fredag igen. Jag tycker att veckorna rasslar iväg. Måndagar och fredagar avlöser varandra. Veckan har gått sin gilla gång men en jättehöjdare inträffade en morgon under veckan. Jag låg där och drog i min säng och hade inte riktigt kommit igång för dagen när jag fick ett sms. "Är det här något för dig?". Eh, jo, tre Ethelburkar. Jag kan väl säga att jag fick bråttom och en liten stund senare stod jag och rotade i kartonger upp till öronen, eftersom min bekant just nu röjer ur ett gammalt hem med ofantligt massa prylar i. (nej, jag fulfyndade inte). 

Jo, altså, hade jag inte levt på csn framförallt just nu, så hade jag baske mig köpt rubbet men nu nöjde jag mig med att plocka fram det bästa av det bästa (kadett-koppar, lindbergs ranka, vinranka flytande blå bara för att nämna något, fanns massor fint) och bad dem lägga undan för att närmare kolla ungefärligt medelvärdig prisnivå innan de säljer. Det var en fantastiskt intressant och rolig förmiddag måste jag säga. Egentligen borde jag göra mer sånt här. 

Just det här med hitta ett medelvärdig prisnivå för att ställa in sig på ett rimligt "värde" av sina prylar är något jag gärna förklarar hur jag tycker att man skall tänka. Det är många faktorer och förutsättningar som spelar in när man letar på nätet för att få fram prisnivåer på en vara. Vad man inte skall glömma är liksom alla små insmugna kostnader som finns i prylen som man inte tänker på. Ett exempel på det är att inlämnare på ex en auktionsfirma eller på en nätauktion betalar provision för att få varan såld. Hela samhället bygger på att alla aktörer får sin del. (EN av de många faktorer som välgörenhetsloppisarna missar helt). 

Att man verkligen granskar skicket kritiskt. Sorry, nej, krackelerade koppar betingar inte några högsta värden även om modellen är den samma som man sett gå högt på tradera. Nagg går bort och gör ofta varan inte bara mindre värd utan till och med ofta ointressant för någon som letar efter just en sån.

Och tja, de absolut dyraste auktonerna du hittar på nätet på samma vara är inte ett "värde" man kan gå efter, utan det är snarare ett resultat av rätt tillfälle, mer än en intresserad person som inte förhåller sig till optimalt marknadsvärde, och en jävla massa tur.

(Egentligen borde någon hålla en ekonomisk hållbarhetskurs för välgörenhetsorganisationernas prissättare på deras loppisar tror jag...de suger verkligen på det här med prissättningar många gånger och verkar inte göra något annat än googlar efter högsta såltpris på tradera... ).

Och man får också tänka samhällsekonomiskt en liten sväng. När man säljer ut ett hem exempelvis, så får man välja, få ut maximalt belopp för det man säljer och lägga en jävla massa jobb på det, eller arbetseffektivisera och höra av sig till någon som vill köpa upp en större kvantitet. Man måste då veta att den personen förmodligen köper näringsverksamt. Det innebär att man inte är lurad om man får 250:- fast att varan kanske går att sälja till rätt köpare för 600:-. Det en näringsidgare betalar i inköp är ett riskbelopp många gånger, eftersom en vara i ett lager inte utgör ett reellt värde innan det är sålt. Det är inte ens säkert att det NÅGONSIN blir sålt när det gäller gamla grunkor... 

Därutöver är en del av deras mervärde med arbetet just att de ofta har byggt upp ett nätverk av intresserade, eller att de byggt upp ett varumärke så att intresserade söker hos just dem. Det är ofantligt många obetalda arbetstimmar som ligger till grund för det. PLUS att de kan berätta för sina kunder om vad det är för vara de just nu är på väg att köpa och kan sin historik (något de oftast inte kan på loppisar ex). Tid är pengar, för alla andra utom en näringsidgare kan det tyckas många gånger. 

Dvs, vad många också glömmer idag är att när man köper en vara av en näringsidgare, så betalar man för inköp, lagerhållning av varan, (den är en kostnad så länge den är osåld, både för att den köpts in och för att den tar utrymme), tiden det tagit att ta reda på något om den, och då givetvis också moms och i sista ändan så beskattas eventuell behållning som finns som mervärde i prylen. Vinst av en vara går oftast till att täcka omkostnader så även om en näringsidgare tjänade några hundra på just din vara, så täcker det omkostnader telefon, hyra, marknadsföring, ev anställda etc, etc, etc, så pengen hamnade ändå inte rätt i fickan. Ni vet, mer hamnade hos sånt som får vårt samhälle att gå runt och som i sista ändan får vår generella välfärd som kommer till gagn för dem som behöver. 

Ibland tror jag att det här är ekvationer för få tänker på idag. Inte minst i momsdebatten. Jag vet inte om ni har sett att välgörenhetsloppisarna (nej, sorry, de kan kalla sig secondhandbutiker hur mycket de vill. Så länge folk inte kan gå och lämna in sina varor och få ersättning eller kommissionsprovistion vid försäljning så är de inga secondhandbutiker utan loppisar), där argumentet till varför välgörenhetsloppisarna skall slippa moms är för att deras vinst går til "välgörande ändamål". Men asså seriöst? När skall intäkter till staten i form av skatt och moms börja betraktas för vad det faktiskt är; en grundsten för vår välfärd som är till gagn för alla medborgare och därmed också en form av välgörande ändamål? 

Ps. Det här argumentet är så dumt att mina öron kroknar och det visar egentligen bara hur dåligt insatt man är i näringsidgares villkor och momsskattelagstiftningen, hämtat ur debattartikeln: 
"Och till skillnad från kommersiella verksamheter har välgörenhetsloppisarna inga inköp som momsen kan ”kvittas” mot, vilket gör att beskattningen blir 25 procent på hela omsättningen. "

En näringsidagares inköp inom secondhand, vintage, retro och antik består i allmänhet av upp till 100% inköp som inte är momspreciserade, så inköpsavdrag är oftast marginella. Detta för att man inte betalar moms till privatpersoner eller varor sålda enligt VMB (vinstmarginalsbeskattade varor får och kan inte momsspecificeras enligt skattelagstiftningen). 

Hur kan en utgiftspost på 100% med en momsavdragsmöjlighet på 25% (vid vanlig momssats vilket inte de flesta andrahandsverksamheter har), vara något som missgynnar organisationer som inte har inköpskostnader? Hur tänkte de där?? 

Men summa sumarum, om staten verkligen hade velat driva frågor om hållbar konsumtion så hade de istället momsbefriat alla former av andrahandshandel. Det handlar trots allt om redan momsade varor... 

Det raskar på snabbt nu. 
Strax är januari slut. Vi lär knappt hinna blinka. 
Om sådär tre veckor infaller vinterns sista suck, då är det sportlov. 

Det är inte mer än sådär nio-tio veckor kvar till påsk!!
Då är det baske mig vår på riktigt. Nästan så mycket vår att sommaren är här.
 

Så just nu är det hög tid att se över sin vårgarderob. Tänk vad skönt att kunna gå över till vårfärger.... 

Handskarna jag visar är från en gammal modist. Finns fler fina färger. Dem ser du HÄR: