Inlägg publicerade under kategorin tapetbilder

Av Gitte - 26 januari 2010 10:20

Jag är la sanslös.

Jag kan inte ens tänka tanken att sortera tapeter innan jag kommer till tanken att börja klabba upp tapeter någonstans...

Den här är ingen kioskvältare (förstår inte varför ingen verkar fastna för den ärligt talat) och jag har riktigt längtat efter att få se dem uppe...

Jag har vad det verkar inte tagit bild på den i gult, som jag själv föredrar den i:

  

Den är lite dov i färgen, inte lejongul men inte heller klargul, utan om man tänker sig att den här är lite förvanskad brun, mellanbrun eller mellanmörkbrun, på samma sätt är den gul. Äsch, nu är jag väl lite väl luddig kanske. Skall se om jag kan ta med kameran för jag tror att jag går på dem flyttmässigt idag....


Den här är också väldigt söt:

  

Men på något sätt begränsar jag den liksom i tanken till ett kök. Eller en hall. Och vi har inga väggar att tala om här, varken i köket eller i hallen.

Den andra kan jag tänka mig ex på en stor anslagstavla. Det skall vi ju faktiskt ha en i lokalen. På den vita murstocken som inte alls blev färdig enligt min plan, men den får nog vara så som den är, helvit. Med en stor anslagstavla på. Tanken är att vem som helst skall kunna sätta upp lappar där. Antingen om sin förening, sitt engagemang, något budskap man vill sprida eller köpes/sökes etc. Det blir nog bra. Vi stod och kikade på anslagstavlor och kom på att kork och väv inte är så roligt, så vi tar en korkanslagstavla och klär med tapet och så kan man fästa häftstift på den i alla fall....


Hm. Och den här:

  

Är ju också helt underbar. Har den på baksidan av ett skåp med öppna glasdörrar:


  

Det framgår nog inte att den är riktigt vit i botten.


Hm, jag ser att jag har vänt över till tapeter med vit botten. Tror det är ett vårtecken? Eller är det bara en längtan efter vår som ger sig uttryck??

Ingen som behöver en stor mjölkdisk från 1961, Icas eller köpmanstjänsts 60-serie? Jag förmedlar mer än gärna kontakt med ägarna till den... vore en ynnest att få en ren väggyta till.... *suckar*. Den är stor och tar plats och är svårfylld. Just nu står den som här ovan med tapeter i, men de skall bort och bak i lagret. Får se om det blir böcker och textil som förvaras i den framöver istället. Gamla långkalsonger från 60-talet blir väl en försäljningshit, eller vad tror ni? *skratt*

ANNONS
Av Gitte - 12 januari 2010 08:49

Dags för en liten mental uppsamling. Året 2009 för mig var långt ifrån mitt bästa. Började med två stora flyttar, en flytt av lokal, och en flytt på hemmafront, även den av stora format. Från den stora mangården som vi hade fyllt med bröte under fem års tid och till sanningens minut. Vad var tillräckligt mycket angeläget att behålla, för bägge lokaler vi skulle in i var betydligt mindre än vi hade brett ut oss på tidigare. Det blev dock för mycket av det goda med två stora flyttar på en månads tid, så väggen stod förstås genast i vägen. Det skulle dock ta mig ett bra tag att upptäcka det.

Men den 16 februari får vi nyckel hit.

Den 24 Mars skriver jag mitt första inlägg här. (hjälp, har det snart gått ett år??).

Då bor vi i princip i ett flyttlådeupplag och vi skall börja packa upp.

Första tapetseringen kommer igång.

  

Såhär blev resultatet:

  

När vi ändå hade börjat höll vi takten uppe:

  

Våren framskrider. Helt overksamma är vi ju inte, eftersom vi dels packar upp hemma och i lokalen. Även där får väggarna lite färglyft.Tycker ju jag då som älskar gamla tapeter....

        

Vår blir sommar. Ett tapetköp tillsammans med Wanja och Leo. Måste ju säga att jag aldrig någonsin har tänkt tanken på att behöva kassera ett så ofantligt stort antal gamla tapeter. Det gjorde verkligen ont i hjärtetrakten. Men, ibland finns det ingen återvändo... det projektet tog sin lilla tid i anspråk. Timmatal, dagatal och faktiskt till och med veckors sorterande och öppnande av rullar...  

Och det blir förstås höst. Lokalrenoveringen pågår samtidigt som vi försöker få till det hemma. Att dela sig i två är inte alltid lätt, för två halvdana projekt blir inte alltid ett helt i sista ändan och det går väldigt långsamt. Energin tryter ännu mer på vägen samtidigt som jag får lite andra funderingar och tankar.         

En lokalvägg till. Den här har jag på en stor helvägg... har jag inte visat den i sin helhet måntro? Hittade ingen sådan bild.

  

Luften går ur mig igen i lokalen, samtidigt som annat sker runtomkring. Jag börjar nu undra om det verkligen är barnsecondhand jag skall ha? Jag hade ju så förbålt mycket tankar, ideer och energi sist, och i förhållande till att återuppstarta min barnsecondhand så finns inte mycket spår av detta kvar. Hm. Hösten närmar sig vinter. Eller kanske rättare sagt, går över i vinter...Hyllor tapetseras, lite för att inte riskera att sätta upp tapeter och inte kunna plocka ner dem igen när vi flyttar.

     

Och jag leker en stund med ansiktsmasker. Något som skall plockas fram igen framöver... har inte gett upp tanken än.

  

och till sist tar vi en längre kik på dotterns rum. Som faktiskt blir färdigt även det innan året går ut. Fast det är precis.

  

Året avslutas med en mycket stor glädje. Jagfår se några av mina tapetvarianter bli Silhouetter hos Inke i holland. Det går verkligen inte av för hackor... vilket underbart sätt att komma till nytta på efter sådär 40-50 år i ett magasin....

  


Nu hade jag förstås kunnat visa bilder även från köpare. Att jag inte gör det beror helt och hållet på hänsyn, för jag måste medge att jag har så fantastiska bildskatter från olika köpare under årets gång, på resultat. Men det är deras bilder, och jag sprider dem inte vidare. Jag är bara ytterst ytterst lycklig över att få se dem överhuvudtaget. Det är sådant som gör varje mil vi kuskade runt med släp meningsfullt! Bara känslan att det går att gräva fram gamla grunkor och ge dem nytt liv är helt obeskrivbar.

Men sett ur backspegeln har det varit ett väldigt intressant, roligt och färglatt tapetår. Tar gärna ett sånt till, tack! Måste nog se mig omkring, visst tusan finns det något man skulle kunna ta sig för??? Hm. Det finns det ju egentligen... det vet jag ju... dags att sätta nästa båt i sjön!




ANNONS
Av Gitte - 30 december 2009 13:08


Nu är jag förstås långt ifrån opartisk. Den här tapeten ser jag ju varje dag så fort jag går upp. Finns ju vid vår tevehörna och i min tevebänk... Ni kanske minns.

  

Jag kommer nog aldrig att tröttna på den.

Den har tidigare funnits som wall i ett dj-bås av något slag, på en stor rockfestival. Jag såg det aldrig själv, fick bara förfrågningar av några stycken i efterhand som hade sett tapeten där, så jag tror att den gjorde sig lika bra med massa spots och ljus och sånt, som jag föreställer mig att det måste ha varit? Fast det är förstås ren fantasi det sista...

Men nu kan man få den i silhouette. Inkes färgåtergivning är självklart bättre än min, och visar hur den egentligen ser ut.

Tror jag får ta och investera i en ny och bättre kamera snart för det här håller inte. Men visst är den fin som struts? Och jag har sett den som lejon på deras sida. Och den ger mig habegär. För att inte säga som apa.

Shitt vilken fin tapet jag har haft! =)!


Det här var dagens bästa måbramedicin! =)!

Av Gitte - 29 december 2009 13:53

Minns ni att en del av mina tapetvarianter gick åt i sin helhet i början på dec? Jag skulle nog inte skriva det här inlägget men jag tror att jag spricker snart... är urusel på att hålla vissa hemligheter och när jag nu fick en bild som glädjer mig så mycket som den här....

Minns ni min guld-bruna medaljong med lyster?

  


Såhär kan den se ut idag:

  

Jag sitter och gapar. Den är underbar. Jag visste det förstås hela tiden. Men *pekar upphetsat allt jag orkar* Titta!! Titta!! Titta!! från en pissblogg i sverige till det där?? *pekar igen*.

Vill ni se vilka sorter som gick åt i sin helhet? Det kan ni se här.


With all my love, thanks for very good and nice contakt I am very very happy and pleased! Love to see my /well, yours now, of course/ wallpapers like this!

Av Gitte - 2 december 2009 09:06

Vissa tapeter får min fantasi att gå bärsärkargång fullständigt. Jag vill bara se dem uppsatta i rätt miljö, och jag blir lätt otålig. Ibland får jag fullständigt lust att beställa en stor jäkla container och skeppa allt jag bara äger och har, allt retroblaffs och allt modernt och börja om från början bara för att få ställa till miljön där en variant passar och den här medaljongen är absolut en sådan tapet.


I morse var det dessutom en sådan dag då jag insåg att nu får jag baske mig göra mig av med prylar, och det var när jag gick och letade efter mina jäddrans skor som jag hade ställt någonstans och liksom för första gången såg ett par kartonger i mitt sovrum som bara står där utan att bli uppackade på grund av platsbrist eller förvaringsbrist och för att jag inte har hittat det ultimata stället att packa upp dem på.


Jag lovade mig själv -förhastat måhända- att har det inte fått en egen plats inom de närmaste 2 månaderna så åker det ut; det som inte har en egen plats skall bort oavsett hur mycket jag sen än påstår att jag tycker om det. För faktum är, hade jag verkligen värderat grunkorna så hade jag hittat en bra plats för det för länge sedan. Sen drog mina fantasier iväg ännu mer och jag började titta på färgblandningarna jag omger mig med på alla vita väggar. Tänk om jag hade varit en fena på att kombinera rätt saker, så hade jag sluppit allt som skriker? Nu har jag iofs gjort ett par bokutrensningar redan, men alla de som inte får plats någonstans, behöver jag dem verkligen? Eller tänk om jag bara skulle spara på alla gröna böcker så får rästen åka all världens väg? Sådana system hade kunnat få mig att slänga. Och sen drog jag iväg i fantasins väg på vad man kunde göra istället.


Har ni sett Mon Uniques blogg? Men du, vad vackert det är... Smakfullt. Med överdådiga former men ändå avskalat och perfekt kombinerat. Jag måste säga att det är njutning att titta inne hos henne... Hm. Jag har en tapetvariant som det hade varit roligt att utgå ifrån, har tittat och suckat varje gång jag har haft den i handen, på ett sätt väldigt intetsägande, men på ett annat sätt så är den absolut hur svulstig som helst i mönstret.... Jag drömmer om att få se den uppsatt i rätt miljö måste jag säga... och är det ingen som slår till snart så får jag nästan ombesörja det själv. Men inte tusan kan jag ha ex en vitlaserad ivarhylla till den och inte mina skrikiga tapetserade hyllor, utan då får jag tänka om helt. Men just till massor av vitt och mässing och andra svulstiga former så tror jag personligen att den gifter sig helt perfekt?

  

Ger mig en lagom antik-feeling... nu framgår inte riktigt dess lyster på bild, men den har liksom metall/guld/mässingsdekorstreck som fullständigt exploderar i solljus, och som ger den en absolut magnifik extravagans, men man måste nog liksom se den i verkligheten för att den skall framgå. Här är den beige-camel-naturfärgade eller hur tusan jag skall beskriva den här varianten:

  

Jag börjar nästan ana att min retro-dragning har mättats det sista och att jag är på väg att se mig om efter nya riktningar? Eller är det bara en tillfällig sinnesförvirring? Vi får se...


Av Gitte - 1 december 2009 19:54

Nu måste jag strukturera upp min tapetdjungel så imorgon skall jag baske mig ta och göra ett större inventeringsjobb av varianter. Alla rullar jag har en rulle kvar utav måste iväg nu, jag kan inte hålla på såhär och lägga på lager. En del sorter har jag kvar en ynka rulle utav trots att det var länge sedan jag skeppade resterande, och tanken har förstås varit att göra något utav dem, men det blir ju liksom inte av så nu får jag göra mig av med dem. Den här är till exempel en riktigt fining.

  

Den här var jag också omåttligt förtjust i; eller var och var, ÄR:

  

Sen var det några varianter som dök med sistans, men då jag skall sluta sitta på enstaka rullar får de ryka de med:

      

Den här har tyvärr lite skador i början på rullen:

  

Den här är jag osäker på om jag har en hel rulle utav? Men det får jag försöka komma fram till imorgon:

  

Sen kan det även dyka upp en sådanhär; en har jag en reservation på och jag tror att de är två sammanlagt:

  

En fototapet, eller dörrposter a la 70-tal, visst minns vi dem? Men det lär dyka upp fler varianter när jag spanar omkring. Blir säkert en hel låda sammanlagt, minst... tycker jag har undanstoppade rullar överallt, ungefär som vilken tapetmissbrukare som helst... Nu får det allt vara bra!

Av Gitte - 28 november 2009 10:22

För mig går ju tillvaron lite upp och ner. Kanske inte så lite heller. Dagar med järnflow byts av mot dagar där allt står stilla och de där stillasstående dagarna är jag redo att gräva ner mig helt. Allt jag gör suger och är värdelöst och jag klarar ingenting. Med hjälp av bloggen och inte minst efter att ha läst Persils alla inlägg om PMS (Stort tack till dig Persil för det!!) så har jag ju insett att jag störtlider av den här åkomsten, och att det bidrar mycket till att förpesta min tillvaro mellan varven.Tidigare har jag inte alls förstått, fast att jag vet att jag hade åkomman under puberteten och fram till första barnet vid 21 års ålder.

Men sen kom ju alla ungar ett i ett, och jag trodde att jag var "botad" då jag nog aldrig hann att reflektera mellan varje barn eller hade smått i huset under många år. Det är 1 år och 3 månader till nästa. Sen var det dock ett hopp på 4 år men jag tyckte fortfarande då att jag hade smått i huset. Sen tog det 2 år. Och sen tog det ungefär 6 år till nästa, men jag var gravid en gång emellan, ungefär 1,5 år innan han var född så jag hann väl aldrig riktigt ställa in mig rätt i hormonbalanser eller att reflektera, inte minst för att den tiden innan han var ett faktum koncentrerades på att bli gravid och att få behålla det den här gången och att bearbeta tidigare sorg (jag var långt gången i min graviditet då). Men nu när lilleman går på sitt åttonde år känner jag ju att jag landar i min vanliga cykel och inte är jag upptagen med smått eller kommande smått heller i huset och inte skall det bli fler ungar här heller *grr, inte mitt fel det då, jag får skylla på sambon som tycker att vi är för gamla hade vi jobbat på hade jag hunnit med en till; saknar biologisk stoppklocka!*


Så nu tänker jag samla på bra dagar där jag känner mig stark och bra och sen skall jag försöka gå tillbaka till dem de dagar så allt är pest och pina och osäkert och tillvaron är som att gå på ett minfält. Det kommer nämligen snart sådana dagar igen, det vet jag ju, kan nästan ställa klockan efter det nu när jag vet om att det existerar och att det är något i mig som färgar tillvaron i en grådassig sörjig smet, där inget är bra och jag är uslast i världen.


I onsdags var det en sådan där härlig tapet-dag. Redan när jag gick upp låg det flera mail om tapeter och ett par varianter -faktiskt den gula och hildesian- fanns det ett par frågor på vardera.

När jag vaknade hade jag 7 rullar av den här:

Gulblommig tapet, 60-tal  

Men när jag gick och lade mig hade 2 av de 4 förfrågningar jag hade på den smällt till och således fick jag 2 beställningar på denna variant åt olika håll, så nu återstår endast en rulle utav dessa (eller ja, en av beställningarna ligger kvar än så länge hos mig i avvaktan på slutförande). Men den som skickades fick jag mail från på torsdagen, hade fått dem till sin utlämnare 14.30 och ett par timmar senare var en vägg klar, rästen skulle snart stå klart. Jag dör av nyfikenhet på att få höra mer om resultatet. Det är som jag tidigare nämnt nästan det roligaste av allt!


Även den här kom det flera intresseförfrågningar på under veckan men framförallt ett par nya på onsdagen, så jag avvaktar lite för att se vart det tar vägen. Så jättemånga rullar är det trots inte kvar utav den, men visst är den fin. Lite extra hjälp fick den kanske på Dos Familys bild från DoreDoris, ett fotokollage där till och med jag baxnar av att den blir så himla underbar i rätt miljö. Erkänn att den är superfin? Måste ju medge att om jag hade sett den här bilden från början, så hade jag inte valt turkosa lister utan röda, för den stod sig väldigt väldigt väl till rött!

hildesia klocka  

Egentligen är det en väldigt exklusiv designtapet som jag säljer för en spottstyver från tiden när det begav sig. Ibland kan jag själv tycka att jag är korkad som inte har värderat upp mina tapeter prismässigt, eftersom de nog skulle uppskattas mer om de var dyrare men det har blivit liksom lite av min grej. Sätta lägsta möjliga pris i förhållande till vad jag tror blir sålt just för att det skall komma till användning i större utsträckning och inte ligga kvar hos mig till ingen nytta. Det spelar ju inte någon roll om de ligger hos mig ett par decennier utan att komma upp för då har jag ju i alla fall inte nått dit jag ville. Att praktiskt omsätta det som redan är tillverkat och lika vackert än idag och fullt funktionellt. Jag tillhör absolut inte heller själv någon stark konsumentgrupp som kan välja och vraka utan att tänka på vad saker och ting kostar utan jag måste alltid hitta billigare alternativ för att överhuvudtaget själv överleva. Men det är på bekostnad av "exclusivititet" eftersom det ibland verkar finnas ett samband med lättöverkomligt och icke-eftersökt. Det är egentligen ganska trist. Men jag gläds oerhört mycket över att se bilder i efterhand, för jag måste ju säga att det blir lönen för mödan som ger mig mitt driv.

Jag såg potentialen när de låg där på vinden av magasinet, väl gömda i mörkret.

Jag bestämde mig för att de måste nå ut.

Jag slog fullständigt knut på mig för att få hem dem, det blev flera resor och inte var det lätt att få råd att varken köpa upp det eller hämta det och det blev många bortprioriteringar en längre tid, och ett tag såg det nästan hopplöst ut att kunna ro hem projektet. Men efter en massa jäklaranamma, "det måste gå och jag klarar det här och jag löser det såhär", så låg de där i kartongerna på väg hem, laddning efter laddning och nu står de här. Några tusen tapetrullar -som man inte vet om någon vill ha- kostar en vacker slant att både köpa och att ta hem, och har man inte möjligheten att ringa en budfirma "hörreduKalle, kan du ta en körning åt mig?" så kostar det en smula och man får betala i ryggsmärtor och tom plånbok.


Därför blir jag supersuperglad när någon:

Dels gör en beställning.

Och jag får se någon bild på resultatet.

De kvällarna kan jag gå och lägga mig med väldigt gott samvete. Javisst, det tog tid, men det var det värt. Och oj! Så vackert det blev... för faktum är, att hade jag inte bestämt mig för det tapetlagret är risken stor att det antingen åkt till de sälla jaktmarkerna eller legat kvar. För annonsen på dem såg jag flera månader och inte verkade de liksom gå åt, då det nog kanske var för stor mängd och för mycket pengar det handlade om, risken var överhängande att det skulle bli katastrof.

Men se, ett par år efteråt måste jag säga att det inte blev det. Titta på Dos Familys bild, så får ni se hur bra det blev! ÄVEN om det många gånger känns tungjobbat att nå ut till kund eller att jag har tapeter, så har jag ju under årens lopp sett ett par varianter såväl på bioduk som i tidningar och framåt våren/sommaren kommer verkligen ett klimax, då kommer jag fullständigt att gå upp i atomer när jag får se dem i en offentlig lokal som heter duga, i en intallation som skall vara i 4 år (om jag har förstått rätt) och som nog kommer att både ses och märkas på olika sätt. Sådant ger mig driv. Och energi! Min exhibitionistiska läggning får utlopp... jess, jag kan inte förneka att jag har en sådan. I brist på personliga kulturella utlevelser, lever jag gärna genom andra eller på annat sätt. Ingen annan än jag (och projektledarna förstås) kommer att veta var de kommer från, men JAG vet och det räcker!


Sånt skall jag försöka komma ihåg när jag får PMS så jag inte gräver ner mig helt. Men med tanke på dagens inlägg och känslostämning så undrar jag nästan om inte det är dags igen... jag känner mig nästan överflödigt sentimental och får verkligen övertyga mig själv om att jag gör något bra... gaaah. Vill inte och hinner inte ha pms-helv*tet NU! Har ju massor på agendan de närmaste veckorna.

Dunka mig lite i ryggen tack, om ni nu orkade läsa ända ner.... Långa inlägg här är nog ochså ett symtom...


Ps. Igår var det bomstopp igen. Inte ett endaste mail i inkorgen. Inte en endaste beställning eller förfrågan om variant och antal rullar. Det går verkligen verkligen verkligen upp och ner!

Av Gitte - 3 november 2009 10:18

Ni har sett många av dem förut. Men jag visar dem igen, hade nästan kunnat lägga till fler men mina bilder tog slut så jag fick applappa lite. Skall genast ladda till fler bilder men några sådana här gränslösa inlägg med bilder i kilometerlängd skall ni slippa i fortsättningen. Fast nu kände jag för att ta ut svängen, dagen till ära, jag har ingen PMS idag som ni märker.

Alla färger talar till mig.

Och jag får massor av ideer om vad man skulle kunna göra, om man gjorde si eller så, kombinerade den eller den och tänk om jag hade haft ett eget hus? Risken är nämligen överhängande att man får en piska i nacken den dagen man flyttar och någon väser åt en att:

-Återställ genast alla vita väggar, återställ genast alla vita väggar, återställ genast alla vita väggar.

Vi bor nämligen i en helt vitmålad renoverad husände på en ardennergård, och jag vet att vår hyresvärd kämpade idogt innan vi flyttade in och han hade anammat "the white-style" eller den lantliga stilen, själv.

Hm. Stackarn som hyr ut till en retrofil, som måste ha färger omkring sig? Han kämpade som attans för att trolla bort alla 60-70-talstapeter när han skulle göra lägenheten fin, har sett en del småbitar bakom element och annat och grämer mig blå gul och grön. Åh. så fin, tänk om den varit kvar.... *skratt* tur att vi människor är olika!


Den här har jag bara en rulle kvar utav, men den är såå jäddrans fin och intensiv!

  


Här har jag en färgåtergivning som gör tapeten dov. Men den är vackert lysande denimblå i verkligheten. Hoppas jag kommer ihåg att ta en rättvis bild endera dagen!

  


Jag tycker mycket om medaljonger. Här får ni en rad med ett flertal superfina. Och åter, mina färdigheter bakom kameran gör dem inte rättvisa:

 

En helt fantastiskt äldre medaljong. Den gröna är en storfavorit, blir otroligt mäktig uppsatt! 

 

Den här är nästan electriskt lysande limegrön, hur en färg nu kan vara sådan? SUPERFIN!

 

Även i gul-orange-brun är den supersupersuperintensiv! 

   

Här är en tapet som finns i grönt och i beige-brunt åt camel-brunt då: med väldigt mycket guldinslag. En riktigt riktigt pampig medaljong! Bilden gör den platt men den är HELT outstanding! Jag ser den nästan i sådan där pampig fransk inredningssammanhang, med mycket guldbrokad, gamla spetsar och möbler i vitt. Ahh, den är helt utsökt. Dock inte i mitt retro-blandade-cajsa-varg-inspirerade hem. I ljussken är den helt fantastisk!

   

Den här är också fantastiskt storslagen. Bilden visar inte alls intensiteten i den här, den tar andan ur en!

   

Murrigt är fint! Också med gulddekor!

 

Varm, varm, varm, varmare, superhet! 

 

Även helt underbar i grönt! En mycket mycket vacker grön färg! 

  

Den här finns ovan i grönt, i guldaktigt gul är den också väldigt läcker!

Den här nedan.... ojnevojne. Varmt varmt mörkt chokladbrun med gulbeige inslag, och guldkonturer. STORmönstrad. Helt absolut.... *sitter som Ferdinand under min korkek*

 

Skitmisslyckad färgåtergivning. Varmt grön och ton i ton, lime. Tycker ni att jag återupprepar fantastiskt för många gånger? Jag skulle kunna slösa med fler superlativer ärligt talat....

 

Den är inte alls så här kall i verkligheten, utan varmt madrassblå, om ni minns de gammeldagsa madrasserna? 

   


Suckar av hänförelse. Orkar ni fler? Måste säga att det är orättvist att ni inte kan se dem som de verkligen är, på grund av mina misslyckade bildförsök. Måste se till att a: skaffa mig en bättre kamera och b: lära mig att använda den!


Jag ser ett 50-60-tals vardagsrum, ett poprum, eller ett ungdomsrum, där morsan valt tapeterna när jag har dessa framför mig. Väggen täckt av sjögräsmatta, allt för att inte missfärga tapeten. Vet nu hur det ser ut vid huvudändan där det sover någon med brylcreme? JAG vet. Och min första svärmor visste. Det är inget kul alls, ärligt talat. Av just det skälet har jag hindrat mina söner att använda brylcéme till förmån för vax. Man kan få till världens raggarfill ändå, TROTS att brylcreme är det rätta tidsenliga. Och luktar MAN, riktigt gott!

     

Den här är i det närmaste gallgulgrön. Och helt fantastiskt intensiv. Får det att suga i magtrakten.

   

Den här färgåtergivningen är FULLSTÄNDIGT misslyckad. Helt helt underbar och intensiv i färgen!

   

Så även den här. Varmt grön, lila och vinröd.  

  

Den här är absolut det finaste jag vet i prickstänkväg: Optimalt 60-tals POP-ig!

  


Blommor, jag måste ju visa lite favoritblommor...

  

Den här ser ni mer av på denna bilden tror jag.... fantastiskt vacker den med!

  

Fler blommor....

                                         

Tänk om ni hade kunnat se hur fint lysande gul den här är.... *suck!*

 

En fantastiskt rolig och fin liten tapet.     


Andra lite roliga varianter:

En dörrfotoposter. Också en sorts tapet. En varm gul sol förtjänar vi alla att se varje morgon oavsett årstid?

Den här smalrandiga färgkompotten har jag även i blått, ochså en otroligt läcker liten sak! 

Jag gillar dessa randiga tapetvarianter. Skall använda en omvänt färgad variant av den här som är blå i botten och har smala röda och vita ränder. En finsk tapet.

   

De finska äggblommorna har förstås en specialplats i mitt hjärta.

 

En röd variant på den randiga lite längre upp. Finns även med vit bakgrund och smala röda streck, minns inte om det är grönt i den med. Finsk förstås =)!

   

Den gröna äggblomman är slut, finns att hitta i en blogg nära dig. Men även en variant till av de randiga. De går att göra supermycket kul med och visst är det lite kul att de valde att följa färgerna mellan olika mönster?

Ungdomsnostalgisk förälskelse. Jag hade en ljusblå i min egen lägenhet som ung. Den här lite gammalrosa senare sjuttiotalaren eller tidigare åttiotalaren är otroligt snygg till vitt och spets!

   

En personlig storfavorit, men det visste ni nog redan!

 

Finare i verkligheten än på bild bilden är lite suddig. Tänker göra något med en av rullarna inom kort!

 

En bit av den här kommer att bli bakgrund i mitt skåp i affären inom kort. också en jätte-jättefin tapet! 

   

Otroligt gräsligt megakul och superretro tapet!  

I verkligheten är den här så gul att det nästan skär i ögonen. Därför har jag kallat den electric yellow. Skitrolig tapet!!

    

Här kommer majsormstapeten. Säger jag för att färgerna är ganska exakt matchande med färgerna på en majsorm. Finns det någon vackrare ormvariant?

En sista mega-mega-megaläcker blommedaljong, med urdålig färgåtergivning. Den här tapeten är i det närmaste guldfärgad. Superfin och stormönstrad! 

   


Jag tror nu att det här inlägget innehöll 65 bilder och ändå var det bara ett urval av dem jag SKULLE vilja behålla för egen del. Förstår du Tant Grön varför jag sparar väldigt lite tapetrullar till mig själv? *skratt*

Presentation

Translate

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2018
>>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Följ bloggen

Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Blogkeen
Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Bloglovin'

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Långåsbloggkartan.se!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se