Som jag beskrev i ett tidigare inlägg så är det min dotter som råkar illa ut när jag behöver ta bilder. Har visserligen ett par provdockor. Dels är det Ylva, en provdocka med formgjutet hår märkt Hindsgaul, som torde vara från 40-50-talet och som kommer från en gammal lanthandel. (Hon är ärligt talat märkt -44, så det är inte omöjligt att det är årtal. Har fått svar från Hindsgaul att det till och med kan vara tänkbart, eftersom jag försökte få hjälp att datera henne).

Sedan är det min provdocka, som närmar sig sekelskiftet mer. Hon saknar en topp-pinne så om någon ser en sådan någonstans, så tänk gärna på mig. Men hon är riktigt fin med massor av patina, efter att ha stått i sol i ett skyltfönster i samma lanthandel som Ylva kommer ifrån. Fast fortfarande väldigt fräsch och välhållen trots allt. Och hon är lite roligt för kläder får ett lyft på henne.

(Så fort jag får ordning på min hårddisk skall jag visa bilder på dessa tu!).

Men allra mest lyft får de faktiskt på dottern. Och den "modellen" sparar mig å ena sidan massa tid. Eftersom den har funktionen "automatisk på- och avklädning" och till och med klarar att ge servicen "hänga upp klänningarna på galge igen när det är dags för nästa" Så den provdockan blir min absoluta favorit av det skälet, speciellt om jag har snålt med tid, och dessutom har vi riktigt roligt under tiden. Den har dock ett par minus, för den svarar emot och kräver en viss nivå på behandlingen för att inte strejka.

-Sådär kan du inte stå, du ser ut som en hösäck

-Men mamma sådär kan du inte säg

-Dra in magen lite är du snäll

-Kallar du mig tjock?

-Skulle jag kalla dig tjock?

-Ja, det skulle du kunna; tänk på att jag är en ung flicka på fjorton år som kan få komplex om någon säger sådär

-Jaja,

-Vet du inte hur utsatta flickor idag är för marknadens tryck att vi måste duga och att du försätter mig i en högriskzon för anorexia och självskadebeteende om du skall utsätta mig för nedvärderande kritik?

-Hallå, du är min dotter, du är inte känslig för sådan kritik, gör som du vill bara du drar in magen.

-Nu kallade du mig tjock igen.

-Det gjorde jag väl inte, jag sa bara att du skulle dra in magen. Stå still nu, jag kan inte den här jädrans kameran.

-Blir bilderna dåliga så är det för att du suger som fotograf.

-Jaja, stå still nu.

-Du visar inte bilderna för någon!

-Nejdå, jag skall bara lägga dem på tradera och min blogg. Jag lovar, jag visar dem inte för någon annan.

Och vi jiddrar och skrattar, det har hänt att vissa klänningar tar onödigt lång tid bara för att vi står dubbelvikta av skratt. Efteråt är hon aldrig nöjd med någon av bilderna i sig. Hon gillar klänningarna (hon totalvägrar att ta på sig klänningar hon inte själv gillar, ännu en nackdel), men tycker alltid att hon själv inte duger på bild, men jag måste medge (Fröken Nadja, jag vet att det händer att du läser min blogg) att jag tycker att klänningarna gör sig på henne. Ibland blir det så tydligt att en klänning som bara är en klänning när den hänger på en galge faktiskt har en mycket vacker skärning eller liknande när den kommer på!

Det finns dock en nackdel. Hon gillar klänningarna hon med. Och tja. Ibland händer det att någon klänning landar någon helt annan stans än hos mig. Att ha med henne som medhjälp eller ex gå på loppis är det värsta. Hon ser allt före mig! Så ibland är hon ärligt talat min värsta konkurrent, för vem kan motstå någon som lägger huvudet på sned och ger en en bedjande koögonblick och säger "Snällla mamma, jag älskar dig, det vet du!".

 

Tant Grön

31 maj 2009 11:21

Ha, ha, ha, tack så mycket för en underhållande historia! Låter som ni har jätte kul ihop du och din dotter :-)

http://valkommenhemtilltantgron.bloggagratis.se

 

Gitte

31 maj 2009 11:27

=)! Tyvärr är ju text lite platt, och vår ton kan inte komma till sin rätt. Vi har bägge en stor portion galghumor och viss självdistans, och det är många gånger tonen som är det roliga, det vi säger är egentligen ganska groteskt. Den som hörde oss och inte känner oss hade nog verkligen undrat över hur vi talar till varandra. Vill bara tillägga att vi har andra nivåer att prata på också, och min dotter är en ytterst omvärldsmedveten dam som inte lägger sådär jättemycket krut på att "hänga med i svängen". En eco-mässa missar hon högst ogärna, och det är riktigt roligt att få följa hennes ökande omvärldsmedvetenhet. Tonårsperioden kan vara riktigt rolig den med! =)!

http://www.bortbytingen.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...