Alla inlägg under juli 2014

Av Gitte - 8 juli 2014 10:56

 


Jag fick hem en ganska kul laddning igår, och den började jag gå igenom inatt.
Åh, så fantastiskt läckert det är med gamla damstrumpor...
 
En del är nästan flortunna.
Andra är det INTE.
 

Att man har gjort strumpor i crepe visste jag iofs, men att man hade Helanca till nylonliknande strumpor förvånade mig, eftersom jag framförallt förknippar helanca med ex gamla gympadräkter:
 
Nivella mayfair hade dessutom med sig en "strumpborste". Undersidan är en sorts cellplastmaterial, sån där som pulvriserar sig när de blir gamla, så den är nog snarare en kul kuriosapryl mer än användbar. Fast den luddade inte av sig, så vem vet, kanske funkar skitbra.

Lådan här är märkt natur silkesstrumpor, dvs det är inte rayon/konstsilke enligt text. Förvånansvärt ofta stämmer innehåll med handskrivna texter, men jag måste ändå undersöka den här strumpan lite bättre. Har haft natursilkesstrumpor tidigare från en annan lanthandel men då hade varje strumpa en etikett, där kvalitet framgick, på samma sätt som konstsilkesstrumpan har, (se nedan), men då dessa saknade det måste jag försöka undersöka läget lite bättre:
 

Såhär ser de ut på närmare håll:
 

Etikett på konstsilkesstrumpa:
 

Strömmas strumpa var otroligt fin:
 
etikett:
 
Det framgår att det är crepe.
Med nylonförstärkt tå och häl:
  

Nivella Mayfairs söm upptill är dekorativ, men det är klart, den visas ju oftast inte... (dvs, det är Helanca-strumpan) 
  

Mitt hjärta klappar nog lite extra för de med söm. Men faktum är att de sömlösa var revolutionerande när de kom, därav är de ofta tydligt märkta "Seamless".
  
En till:
 


Har lite till att gå igenom under dagen, och jag måste samtidigt passa på att googla lite till, för som jag konstaterar ovan, så är gamla damstrumpor en egen vetenskap och när man väl börjar läsa är det nästan lite svårt att inte fortsätta. Jisses vad många varianter det finns!

ANNONS
Av Gitte - 4 juli 2014 14:57

 

Jag vet att jag inte är ensam om att irritera mig lite över prislägen på en del välgörenhetsloppisar. Vi har ett himla bra ställe i falkenberg, Röda korset men ibland ser jag även den här typen av tendenser poppa upp även där, men framförallt är det en grannstad jag tänker på i första hand. (Varberg om någon vill veta) där kupan har börjat lägga till ganska skrattretande priser mellan varven. Men det finns fler, de är inte ensamma. Vi har haft den här dialogen i många sammanhang, bland retromänniskor på nätet, och fenomenet finns i de flesta städer över lag; det är ofta en eller några loppisar (Oftast verkar det vara verksamheter inom Emmaus eller Myrorna) som sticker ut i det här avseendet.

Flera med mig har fått samma svar när man undrar hur man tänkte när man prissatte en grunka med nagg för många pengar.
-Vi är faktiskt ingen loppis, vi är en secondhand. 
Är det prisläget på sortimentet som avgör om man är en loppmarknad eller en secondhand? För mig är det helt andra faktorer som påverkar priser, men det verkar loppisar inte vara mottagliga för. Men jag skall försöka mig på en uppdelning på de skillnader jag personligen tycker ligger till grund för vad som är vad. 

För mig är det såhär:

Loppmarknader/ loppisar är välgörenhetsverksamheter. De får sina varor inlämnade utan att de ersätter för varan, och behållningen i verksamheten efter deras utgifter går till välgörande ändamål. De har ofta ett bredare sortiment, allt från trasiga strumpor till djurburar, till skivor, till möbler, till porslin och husgeråd mm.
En loppis kan också vara av tillfälligare eller enklare art, ofta genomförd av någon sorts idrottsförening, någon som vill tömma sin vind, eller liknande. Varorna har olika kvaliteter, och det är ungefär som att spela på lotto att åka dit, har man tur hittar man något kul eller gör ett fynd. Detta är nog skälet för många med mig som har retro som intresse att åka dit. Här har jag inga som helst förväntningar på att personalen har specifik kunskap om vardera grej, mer än när man satt upp priset. Ett exempel som jag råkade ut för, för någon vecka sedan: jag var på ett loppis och glasen kostade 90:-. Ett trevligt rökfärgat glas men jag hade inte väntat mig svaret på frågan om vilket glasbruk de kom ifrån att "-Det vet jag inte men de är av lite bättre kvalitet än vanliga glas, de är tunga". Jag vill verkligen inte betala 90:- för "tunga glas" och sen komma hem och konstatera att de såldes på konsum -97, för 17,50 st. '


Att personalen saknar specifik ämneskunskap om varorna får man ta med i beräkningen då anställningar ofta har rehabiliterande ändamål, dvs, man har ofta lönebidrag, praktik, gör samhällstjänst, rehabiliteras eller annat.


En secondhand tillhandahåller för mig, i första hand kläder och är privat.
Som inlämnare får du ersättning för din vara, och kraven är högre ställda än de är på loppis. Man väljer sitt utbud utifrån hur lättsålt det är, märke, skick och snitt avgör. Plagg prissätts efter en hygglig uppskattning av marknadsvärde. Ersättning lämnas för inlämnade plagg till inlämnare; antingen via ett direktinköp, en kommissionsersättning eller någon sorts bonussystem som gör att du kan hämta ut varor i butiken till ett visst sammanlagt värde. Men verksamheten har utgifter för såväl inköp, moms och skatt av vinst. Därav är priset i dessa butiker högre och det förklaras av deras högre utgiftsnivå. Och man har förstås specifik yrkeskunskap om sitt område, och kan svara på adekvata frågor om utbudet när det behövs, kan ofta vara behjälpliga med att hitta och prova ut plagg och ger sina kunder tid, samt ger råd om. /kvaliteter, hur man tvättar, om fläcken går bort etc.

Så för mig är en avskiljning mellan vad som är vad kopplat till ägarförhållande, om det är vinstdrivande eller ej, (nog för att loppisarna förstås är det också men inte kopplat till någons överlevnad) och sist men inte minst den service man får som köpare OCH inlämnare. På en secondhand får man ersättning för sin vara, på loppis ger man bort den gratis.

När det kommer till mer allmänna grunkor som är privatägda så blir det antingen en retrobutik eller en antikhandel, och det är förstås sortimentet utifrån deras ursprung som avgör vad som är vad för mig. De är fortfarande privata och har utgifter för inköp, moms och skatt och ligger inte sällan lite bättre till och har därför högre omkostnader för sina butiker än ex många loppisar. Gärna i stadsmiljöer och läget kan för mig också vara en särskiljning av prisläget om det är högre eller lägre, och inte minst så gör deras omfattning av det koncentrerade utbudet av mina mål-epoker, att min prismedvetenhet inte är lika stor när jag handlar det jag kom för att köpa, än när jag fyndar på ett loppis. Här vill jag gärna hitta varor av god kvalitet, och utan skador eller nagg, samt jag förväntar mig att de som arbetar i butiken har god kunskap om det de gör, tillika prisnivå, intresse samt tillgång och efterfrågan på vardera vara som är till försäljning. Hittar jag en kopp så vill jag kunna fråga: "vad är det här, när kom den" och jag förväntar mig ett kunnigt svar.

Jag kan inte se att en loppis skulle kunna försvara sina högre priser genom att kalla sig secondhand, eftersom den servicen de erbjuder sina kunder inte kan jämföras med den service man kan förvänta sig på en secondhand, en antikhandel eller en retrobutik; samt att du som inlämnare får ersättning för din vara när du lämnar in på en secondhand, och det får du inte på en loppmarknad; där förväntas din vara att vara en gåva. 

Hur tänker du? Och hur kan vi tillsammans hjälpas åt för att kanske få en uppdelning beroende på innehåll i butiken än vilken prisnivå man har satt? Personligen skulle jag absolut välkomna en uppdelning med kriterier för vad som är vad...

ANNONS

Presentation

Translate

Mitt tradera, Bortbytingen@

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2014 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Följ bloggen

Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Blogkeen
Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Bloglovin'

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se