Alla inlägg under juli 2009

Av Gitte - 6 juli 2009 12:17

Sambon fick ett samtal från sjukhuset och skulle åka lite senare än vad som först var sagt. Därför blev även vi målarmästare försenade till vår dagtjänst. En extra timma att fördriva hemma, inte fy skam. Jag borde dock ta disken och inte sitta här! *ryt gärna åt mig så jag går härifrån!*


Men jag kom på att jag kanske kunde få lite galna ideer från någon läsare här?


Vi har rivit en vägg mellan två delar av en stor lokal. Vi har inte gjort åverkan, snaras återställt då väggen är uppsatt någon gång under nittiotalet när en tatuerare huserade i lokalen. Tror bara att de hade "frampartiet" framför väggen. Och mitt i den väggen finns det en murstock och den kan vi förstås inte röra utan den får stå där. Har tillgång till originalritningar på lokalen men jag har helt glömt att se efter hur det var tänkt från början... det får bli en senare detalj. Vi skall i varje fall inte bygga nya väggar utan är glada för allt ljus som kommer in.


Nåja. Pelaren var det. En stund tänkte jag måla den vit. En stund tänkte jag tapetsera den med viss risk för att en murstock inte riktigt är det bästa underlaget för tapet, utan den kräver en del underarbete... Men sen kom tanken igår att jag kanske skulle måla den knallröd med vita prickar? Eller mintgrön? Eller en röd sida, en gul sida, en ljusblå sida och en mintgrön sida, alla med prickar? Och sedan kom tanken igen, knallröd, körsbärsröd liksom.


Men om du tänker dig en stor vit gammal lokal med en pelare i mitten. Och pelaren går inte att trolla bort, den kan då lika gärna utgöra ett blickfång då. Vad hade du gjort?


Kan ta bild under eftermiddagen. (fast ni får blunda för renoveringsröran då...).

ANNONS
Av Gitte - 6 juli 2009 11:05

Idag fortsätter målandet. Det finns ett stort bekymmer och det är alla tapeter. Jamen du, du läste rätt! =O!


De närmaste dagarna är ingen fara, då målar jag i ett utrymme där tapeterna inte står, men framåt helgen så måste jag börja planera för målande av utrymmet där jag har alla tapeter. Och inte tusan är det bara att ställa uppåt ett par tusen tapetrullar i en garderob eller så.... och jag misstänker att delarna av lokalen som vi målar nu inte är luktfria när det är dags att ge sig på framändan av lokalen... enda lösningen är att jag får jag göra lite längre paus i målandet tills det blir luktfritt, men det har jag egentligen inte tid med...


Började rea ut lite tapeter förra veckan när det var som varmast och javisst, det gick en del rullar, men jag hade verkligen behövt tunnat ut en hel del till. Har nu styrt upp min rea lite med information så jag själv vet vad som gäller (*skratt* det var ett spontant värmeslag, när det är badväder så säljer man inte mycket via internet, åtminstone inte jag). Men jag insåg att det finns fördelar med att kanske tunna lite extra just nu, så därför har jag gjort något jag inte riktigt tycker om att göra....


Altså. Jag har en bekännelse att göra. Jag tycker inte om att höra av mig till folk när kontakten känns "klar" eller bruten. För mig handlar det om respekt och inget annat. Därför lägger jag ex inte upp kundregister eller annat, inte mer än att det ibland tar tid för mig att rensa min inkorg och därför kan en del adresser ligga kvar. Idag mailade jag då runt alla som har hört av sig senaste månaderna, antingen på en annons eller har köpt tapeter för att förmedla att jag just nu ger mängdrabatt, men det känns lite pinsamt. Snygg försäljare va? *suck*.


ANNONS
Av Gitte - 5 juli 2009 21:59

smärtar. Men värst är det för dottern tror jag. Vi har gjort vårt bästa för att lemlästa henne idag, men hon är rätt så seglivad.


Vi har lagt en spik på golvet (? enligt henne alltså), lagom för att hon skulle sätta hälen i den (varför inga skor? Glömt i pappas bil.... hon är rätt så bra på att glömma sina skor överallt av någon märklig anledning). Sambon slog henne för säkerhets skulle med rollerskaftet i huvudet när hon envisades att gå förbi åt fel håll.... Fast värst var nog 12 åriga sonen.... PRECIS när hon skulle sätta sig på en pall, ni vet, sådär långsamt och riktigt baktungt; så säger jag till honom -och pekar åt andra hållet då förstås men det missade han- att "ta bort det där ur det här rummet". Han var snabb som attans, och tog pallen. Hon föll i slowmotion. Man kunde följa varje rörelse, och det gick liksom att se i långsam takt hur ONT det här skulle göra. Innan hon hade landat hade jag vrålat "vad gör du??" till sonen med den enda effekten att han drog åt sig pallen snabbare ändå...Aj. Duns. Smack. Där satt hon. Hon har sedan tidigare en känslig svanskota och det blev inte bättre av den här dunsen. (Hm, det är nu jag inte skall tillägga att det är så det går när man är baktung.... så jag låter bli! ). Stackars min lilla gumma!


Det var riktigt synd om henne då.


Men hon bet ihop och fortsatte måla.


Men varför tar det alltid mycket längre tid att måla om än man tror? Det ser så lätt ut när andra målar liksom...

Av Gitte - 4 juli 2009 11:03

Jag hade turen igår att min sambo var bättre eller åtminstone tillräckligt smärtfri för att kunna hjälpa mig med ett helt oöverstigligt projekt. Ursäkta mig, men en kyldisk på sådär en fem hundra kilo är inget jag rubbar på i första ändan, inte minst för att jag skulle vara helt lost hur man gör det lämpligast och hur man undviker att välta den under sig. Men äntligen igår, så kunde vi flytta på den så jag kommer åt att måla både tak och bakom bägge sidor. Den får nämligen stå kvar, då jag inte riktigt ville medverka till beslutet att slänga den.


En vacker dag kommer det någon som behöver en turkos/vit/metall-mjölkkyl från 1961 och den dagen skall jag mer än gärna förmedla kontakten med fastighetsägarna. Men hm. Sa jag att det finns några hundra kilo kompressorer ett ozonaggregat i källaren? Vi pratar koloss nu. Det här muskedundret måste absolut vara energiförbrukare var storformat. Men ... nog borde man kunna smäcka i moderna aggregat och få den att dra mindre el? Tja, sånt behöver jag inte anstränga min alltför otekniska hjärna med egentligen, jag facar  det; jag kommer ändå inte fram till något vettigt. (Jag, teknik och uträkningar är inget man kan använda i samma mening, liksom).


Jag har tidigare visat två av mina söner, de äldsta i min blogg. Här kommer min tredje son, han är 12. Fast ibland undrar jag om inte han är född för sent och egentligen är 17, för det är konflikter på den nivån vi har. Förstår inte varför mina barn envisas med att både gå in i puberteten tidigt och att vara envisa som löss och nästintill omöjliga att vinna över i argumentation... I vilket fall som helst fick han straffkommendering i flytta-kyl-projektet och fick vara sambons högra hand, speciellt där hans rygg sa ifrån. Och ta mig tusan, han jobbar som en hel karl redan nu! Hur svettigt och tufft den än var så inte ett gnäll! Mammas goding!

Som ni ser på kepan så är han redan retroskadad. *fniss*. Jag gör mitt bästa för att lusa ner världen med fler retroiter!


Av Gitte - 3 juli 2009 22:50

Ibland öppnar man en dörr och hamnar i en tid som står stilla. Det är underbart. Det är fridfullt.


En gång i tiden har någon satt upp den här som en viktig påminnelse om vilken kontakt som är vilken:

 


Och lagom till jul delade Sockerbolaget ut en julaffisch gratis med julens viktigaste recept:

 

(Påminn mig gärna framåt jul, jag lägger gärna ut recepten på bloggen när det blir så dags).


Jag antar att den här var lite tidigare än recepten:

 


Bakom en dörr satt den här och skämdes:

 

En klassiker. Även idag vet vi väl när en Tuborg smakar bäst? Vet inte riktigt när jag såg den på svenska första gången; tror den kom hit ganska sent trots allt? Om man jämför med när den kom på originalspråk i varje fall. Minns den från tiden då jag knappt kunde läsa, den fanns på bussar och s-tåg och jag envisades mig med att stava mig igenom den trots att jag mycket väl visste vad som stod. Perikles är onekligen nostalgi för mig!


 


Det här måste vara en infoplansch från tiden någon gång där man gick över från sifferstorlekar till bokstavsstorlekar. Vore roligt att veta vilket decennie den härstammar från.


Jag älskar att gå in i gamla byggnader, framförallt gamla handelslokaler. Det är bättre än att gå på bio. Jag lovar!






Av Gitte - 3 juli 2009 12:44

Och det med stor glädje.


Har haft lite gamla möbeltyger, varav jag själv var tokigt förtjust i ett turkost och ett cerise/orange jaquardvävt kraftigt tyg. Sååå underbara bägge två. När den cerise/oranga gick åt på ett kick så insåg jag att om jag ville spara undan en bit, så var det lika bra att göra det innan de tog slut. Därför tog jag av en bit av den turkosa för eventuellt framtida projekt och sedan tog även det tyget slut. Det sparade tyget la jag i en låda, kanske skulle jag få ett ryck en vacker dag, få in en fåtölj att klä om eller annat. Men hallå. Vi pratar om mig. Tanke och handling är inte ALLTID samma sak, speciellt inte när det är något som skulle vara roligt att göra, eller något där det finns en risk att jag klipper fel eller ångrar mig och allt det där. Därför får det ligga månad efter månad, år efter år.


För ett litet tag sedan fick jag då en förfrågan om jag hade kvar av det turkosa så det räcker till en fåtölj? Jag hittade tyget igår när jag var och röjde undan (vi skall äntligen måla om i lokalen, flera månader försenat) och jag har skickat mått. Jupp, jag släpper det altså. Och hoppas innerligt innerligt innerligt att det dels räcker och att det dessutom blir en fåtölj utav det. Det skulle innebära att jag inte sparade det förgäves.

 


(Tyvärr gör inte bilden färgen rättvisa, det är en väldigt djup och intensiv färg i verkligheten!)

Men! Om du går iväg; så Bye-bye, ut i världen och gör nytta och gör någon glad!


Har ett väldigt märkligt möbeltyg som jag också ständigt misslyckas med att ta bild på, skall försöka ta en utomhusbild även på den.

Har tänkt att jag skall skicka iväg en bit till någon som kan bedöma vad det egentligen är till för...eller hur gammalt det kan vara.

Det är ett förstärkt och ganska rått ... jutetyg, eller linnevävt tyg? I så fall är det mer åt rålinnehållet och det är tunnt tunnt tunnt vävt väldigt tätt med mycket tunna trådar, och i väven finns det någon sorts förstärkning. Sen är det STORA silverfärgade rosor på det. Som sagt, hittar jag fram det skall jag försöka få någon att bedöma tidsperiod och användningsområde, måste säga att jag INTE har sett liknande någon gång. Jag hade vid ett tillfälle en gammal herre i butiken, han hade gått förbi mitt gamla skyltfönster tidigare när jag hade stängt och noterat mina tygrullar. Det visade sig att han hade varit kringresande möbeltygsförsäljare en gång i tiden. Han var en sådan där beige och söt liten farbror som smög in utan att han märktes och helt plötsligt stod han innanför min estrad i mitt skyltfönster och utbrast: Oj, det här måste vara belgiska tyger. Det fanns inga som var så duktiga på jaquardvävning som belgarna. Fantastiska tyger! =)! Hela jag blev glad. Och jag fick mig en lång och inlevelsefull berättelse om hur det var att vara kringresande tygförsäljare på vägarna en gång i tiden när det hela begav sig! (Tyvärr var det enda han kunde säga om mitt silverrosråtyg att det var mycket speciellt och annorlunda och att det troligtvis var till "salongsmöblemang som inte skulle användas").


Vilka livsöden det finns!





Av Gitte - 3 juli 2009 00:24

Som jag skrev i gårdagens inlägg så skulle jag lägga upp en liten sommarutlottning ikväll på den andra bloggen. Det har jag nu gjort, du hittar den här



Av Gitte - 2 juli 2009 11:09

Tja, det är återigen en varm dag och det är såå härligt. Idag har jag planerat att komma till stranden medan det är högsolstånd och inte senare fram på kvällen. Måste ju försöka få lite färg på den här arma kroppen med.


Skall iväg och röja lite i lokalen, har bestämt mig för att utlysa en liten utlottning på den andra bloggen under kvällen och jag tror att jag vet vad jag inte har haft framme på länge. Nu gäller det bara att hitta dem. =)! Måste också åka och skicka samt packa lite fler tapeter.


Nu går dotterns sommarskola mot sitt slut. Idag kom hon ärligt talat inte ens upp, jag tror att jag tidigare har nämnt att hon lider av en trötthetsåkomma (seriös sådan, tyvärr) och just nu är under en större utredning. I början på förra veckan var hon laddad till tusen, eftersom hon gick sommarskola även förra året och det var årets höjdpunkt. Den här gången var det under annan organisation, andra lärare, flera skolor, större grupper och inte hade man bemödat sig med att planera in lite extra för eleverna heller. Hon tappade motivationen på ett par dagar och sedan blev det bara drygt. Enligt vad hon säger ger det ingenting kunskapsmässigt heller, är inte roligt och glatt och hade det inte varit för att det är kul att träffa elever från en annan skola så hade hon inte gått dit. Nu går hon dit och känner att de inte gör några skoluppgifter och att hon inte tillförs något som kommer att vara till hjälp under nästa årskurs. Tråkigt. Inte minst för att hon hämtade in så mycket kunskap på sommarskolan förra året att hon trots sin hälsa faktiskt kände att hon hängde med rätt så bra. Nu får vi se hur det går, tyvärr skall hon börja nian och det är det tyngsta och viktigaste året. Tråkigt, tråkigt. Men nu är det i varje fall sista dagen imorgon. Sen har även hon sommarlov. (Eller sommarlov och sommarlov, nästa vecka börjar hennes sommarjobb).


Måste ju säga att det är lite roligt att ha en femtonårig dotter i huset. Inte minst för att jag blir väldigt påmind om min egen tonårstid, som ju faktiskt ibland var både rolig och minnesvärd. *skratt*. Häromdagen så åkte hon och en väninna till varberg och där hade hon pratat med "världens snyggaste kille". Men jisses vad lätt de har det idag när det gäller kontakt. Minns ni andra gamla dinosaurer hur vi gjorde? Vi försökte spåra adresser och telefonnummer och skolkataloger och kompisars kompisar och jag vet inte vad. Idag meddelar man sitt msn- eller sin bilddagbok, sitt mobilnummer eller liknande och så HAR man kontakt. Jag är så avundsjuk! Tänk så många snygga killar man missade bara för att man inte vågade ringa hem till dem på den tiden; tänk om deras morsor svarade? (tror att min generations tjejjer hade lite mer respekt för vuxna än man har idag? Jag har åtminstone aldrig ringt hem till en kille klockan 2 på natten en vardag, men med äldre tonårssöner så har vi fått vänja oss även vid detta här i det här huset.... tjejjer tar nog mer för sig idag?).


Åh, nu luktar här kaffe. Sau gött!






Presentation

Translate

Mina tapeter

Facebook

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10
11
12
13
14
15
16 17 18
19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Juli 2009 >>>

Sök i bloggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Följ bloggen

Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Blogkeen
Följ Gittes knappar, tapeter och ting med Bloglovin'

barnebys

Barnebys Blogglista

Vintageguiden

SecondhandGuide.se

Bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Långåsbloggkartan.se!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se