Kan ju inte heller undanhålla de här:

En såå söt liten serie vykort med olika barnmotiv:  

Just det här kortet och ett kort med en flicka som dricker mjölk ger mig dock lite "obehagliga vibbar". Känns som vilken propagandabild som helst från tiden då sverige var "neutralt" *hurr*.   

Och så måste ni få en close-up på en papperslöpare, med midsommarmotiv. Hur gammal den är kan jag inte ens gissa, då den absolut ser ut som och känns som modell Ä:

Tja. Jag hade en väldigt god ambition idag. Jag skulle hitta mina pappersbonader. Det skulle finnas EN låda med bara bonader och en låda med lite blandat som även innehåller bonader. Men hur lätt var det? Blunda nu, för nu tänker jag visa en bild:

Bakom kulisserna i Bortbytingens Magasin!

Hm, var fasicken skulle jag börja? Där? Eller här:

Inte här i varje fall:

Och inte heller här:

Och inte i ett par hörnor till med lådor från golv till tak. Det gällde att tänka lite logiskt nu. Visst är det bara intryckt, men jag är inte oansvarig med det jag tycker om... altså har jag haft en tanke under den dagen vi hystade in allt här för att fortsätta med flytten hemma. Här finns det nämligen bara gamla lagervaror och bonaderna hade INTE åkt med lådorna med barnsecondhandprylarna, så mycket visste jag.

Säga vad man vill om mitt bristande ordningssinne, men även under stress fungerar jag enligt en viss logik. Vid tillfället var det som sagt stress, flertal lass fyllde både vind och magasin. Allt glas och hållbart har åkt upp, alla textiler och papper har åkt in i magasinet, för säkerhets skull. Magasinet är garanterat torrt och luften bra, vilket vinden egentligen också är, men en takläcka är svår att svära sig helt fri från i gamla byggnader. Så hade jag tänkt, det visste jag. Så därför fanns det inget annat ställe att leta än här.

Så, Gitte. Nu går vi tillbaka till dagen då ni flyttade grejjer. Vad gjorde du? Jo, du stod i magasinsporten och dirigerade in alla lådor beroende på innehåll. Korrekt, så var det. Vad hände sen?

Hm. Alla vykort och sedeladresser och smått och gott åkte upp på hyllor i den gamla konditoriglasdisken. Eller hur? (ej med på bild tyvärr). Gå nu dit och kontrollera att det är rätt:

Korrekt. Där låg de, världens sötaste barnvykort från 50-talet. Har ju hittat dem i kataloger från -53.

See, så sött så tungan krullar sig och örsnibbarna hoppar upp under tinningsfästet:

Hur är det med julkorten; ligger de där med? Jadå!

Gamla julkort, små vykort signerade Britt-Lis:

Tja, det gick som det brukar gå. Jag letar efter en sak men landar i något helt annat. Men jag tog mig tiden att ta fram vykorten som ni förstår och att njuta åt dem med. Jag älskar gamla pappersvaror, jag älskar gamla pappersvaror, jag älskar gamla pappersvaror och säg, har jag missuppfattat helt om dessa gamla vykort (30-50-tal) kan kallas Shabby Chic?

Se även dessa julkort, ack så söta de med:

Endera dagen skall jag leta fram ett gäng vykort till där tomten är motorburen, istället för renen åker han bil, veteranmoped och helikopter. Tror det skall vara fyra olika motiv, lätt roliga faktiskt.

Tog dock inte fram dem här:

Gamla superfina högtidsadresser i superhärligt riktigt gammaldags papper.

Nåja, jag fick ju släppa korten till sist, fast att det var kul. Det var ju inte det jag skulle göra. Hur var det nu, hur hade jag tänkt när vi fyllde magasinet? Kunde de stå i hyllan bakom Ylva? (Min skyltdocka, märkt -44 från Hindsgaul).

Näpp. Där hittade jag bara vaxduksrullar, fototapeter och textil, ex gamla strumpor som dessa här. Kan jag fresta med Knästrumpor från Anita i brunt och rött? Garanterat school-girl-tjusigt på alla sätt och vis:

Bara vänta tills jag hittar lådorna med strumpor, har übersexiga herrstrumpor (not!) från en tid vi inte vill ha tillbaka i både randigt och rutigt och jag vet inte vad ;). Betydligt äldre än dessa här.

Åki. Hyllan bakom ylva var ärligt talat det allra mest tänkbara stället men som sagt, där gick jag bet. Det värsta när jag fattar snabba beslut under stress är oftast inte att det inte blir rätt, för det blir det trots allt för det mesta (en av få avseenden där jag litar på mig själv), utan det allra värsta är att jag glömmer massor av detaljer om det får flyta lite tid. Jag måste därför gå tillbaka till sekunden för beslutet och se det passera revy och nästan genomleva det en gång till för att minnet skall flascha till. Det löjliga är att jag då faktiskt minns exakt vad folk har haft på sig och liknande ting. Helt onödigt och förspilld energi. Men visst, det var praktiskt när man skrev prov i skolan. Det var bara att tänka, "Napoleon 1805, vad var det nu Sture sa?" tänke-tänke-tänk: "Jo just det, han hade på sig vit skorta och grön lammulströja med det runda märket på bröstet och så lutade han sig över katedern och pannan rynkade sig i fem olika avdelningar när han berättade om Napoleons vinning vid slaget i Austerlistz (1805)". Ungefär så.  Först när jag har gått den omvägen kan jag minnas överhuvudtaget vad det var jag ville komma ihåg från början. Fast, snälla, fråga mig INTE var jag la nycklarna för fem minuter sedan, för det har jag ingen aning om. Sådana petitesser skapar jag inga minnesbilder av alls, förmodligen för att jag tänker på något helt annat medan jag lägger dem coh därav får jag leta VARJE gång jag behöver mina nycklar. Förr löste jag det genom att aldrig låsa någonstans och låta bilnycklarna sitta kvar i bilen, men där satte min sambo stopp när vi träffades... *suck* Så numera får jag leta. Nåja. Nu var det bonaderna som det gällde.

Jag hade altså på mig ett par blåjeans, mina näbbstövlar (det måste varit snö den dagen) och min svarta långa tröja med rosor på kragen. Och när sonen kom med bonadslådan sade jag:

Ställ dem längst upp på en hylla så att ingen råkar packa någonting på. Var stod vi då? Jo, vi stod där och jag tittade däråt och då måste de ligga DÄR!

Fick dock gräva mig bak, för det var i ett tidigt skede av fyllningen av min lådhög, och bakom lådhögen stod en hylla och heureka. Där var den!

Jag nöjde mig dock med att hitta EN låda idag! =)! Men skam den som ger sig!

Varit iväg och gjort nytta, vilket iofs inte var det lättaste. Det första hindret var Bortbytingens Magasin. *suck* Vågar jag mig på att visa en miljöbild, precis som de övermodiga Porslinsbloggen och Skaffaren gjort? Jag kommer gå till blogghistorien som värst, det vet jag redan på förhand och rätt vad det är står programmet RENT HUS utanför min dörr och knackar, redo att slänga mina surt förvärvade samlingar.

Medan jag funderar på detta så får ni en liten välhövlig pauslåt:

Tack Hasse Kroon! Den här låten är såå himla underbar!

Ytterligare en sak jag INTE har gjort. Rensat ut massa gamla Vi Föräldrar från 70-80-tal. Ochså något jag skall ta i när jag ändå letar i mitt magasin, har en kartong sådana. Köpte upp dem för ett kommande projekt, så några av nummerna behöver jag själv. Men resterande behöver absolut inte ligga kvar.

Hemmets Journal. Har flertal årgångar som bara ligger. Och då menar jag verkligen flertal, men här erkänner jag mig förlorad och att projektet blir för stort, det är nämligen MÅNGA årgångar. Men dem hade jag också behövt gå igenom, tror jag har några 60-tals årgångar kvar, ett stort antal från 70-tal och spridda från 80-tal. Men det får bli ett framtida projekt. En helg är inte hur lång som helst. Även dessa skall ligga till grund för samma projekt. =)! Jag har haft mitt åttagande i bakhuvudet länge nu, och har därför samlat på mig lite olika tidsskrifter från dessa perioder, tillika postorderkataloger från 20-tal och framåt (med spännande förord), men nu är det baske mig dags att sortera i samlingarna och se till att INTE behålla det jag INTE behöver. Dvs, det är YTTERLIGARE något jag INTE har gjort!

Fasen! Stort jäddrans tack för frågan vad jag INTE har gjort! Har ju suttit och koncentrerat mig i ett par års tid nu på det jag HAR gjort, eller SKALL göra eller BÖR göra, och hur luckrativt var det då? För mig blir plikt och har gjort, bomstopp! Ingen process i det alls faktiskt.

Jaah! Nu kom jag på en sak till jag inte har gjort! På länge faktiskt. Längst ner i mitt magasin någonstans har jag ett par lådor med gamla pappersbonader från gammalt lager. Främst från 50-70-tal, en del såå fina. Dem har jag inte ägnat en tanke på något års tid tror jag. Dem skall jag ta och gräva fram i helgen och ta nya bilder på!

Vet att jag har några jättefina som jag nästan tror är sextiotal, med nästan collagefotograferade julmotiv, såå superretro. Barnjulbonader i papper. De förtjänar baske mig att visas upp, så bild kommer!

Idag skall jag försöka komma igång igen med mitt projekt: "identifiera det jag INTE har gjort". Rätt så spännande ärligt talat.

Dagen började starkt med ett intyg från  ett kassaapparatsföretag och där står det att: "Bekräftar härmed att objekt tillhörande ovan avtal har övergått till Er ägo per 2009-03-31. XXX XXX XXX kommer således ej att ställa ytterligare krav gentemot Er. "

Det där var en av mina "inte-gjorda-projekt" som låg och tickade och tickade i min pappershög, dock utan att jag hade en aning om det. Jag fick nämligen inte ovanstående intyg när det begav sig, utan helt plötsligt fick jag en räkning förra veckan på ca tiotusen kronor trots att det enligt mitt menande slutade att ticka datumet de anger ovan. Men här fick jag i varje fall ordning på torpet, och vi var fullt överens, ett fel har begåtts. Härligt när det är så man blir bemött av en kundtjänst!

Som ni märker övergick min "inte gjorda projekt" att även inbegripa praktiska göromål, försöker göra om från grunden, eller avsluta saker och ting lite snyggt. Fick nämligen ett visdomsord från boken "konsten att läsa tankar" som jag nuförtiden går och lägger mig med:

"Gör du saker som inte fungerar, så lägg av och gör något nytt". Inte ett dumt tips alls faktiskt så det tar jag med mig i min "inte-gjorda-projekt" och försöker bli av med alla processer som bara tar onödig energi. Jag tänker hitta mina fötter igen, och när jag gör det så kommer jag vara starkare, vackrare, bättre och mer genial än någonsin.

Ps. Trodde ni på det? Jag skojjade! *skratt*

Kommentera mera när ni ändå är här.

Tävla HÄR

Övrigt på min agenda idag är att fortsätta funder över vad jag INTE gjort. Låg och filosoferade över den frågan igår, och insåg helt plötsligt att den är helt lysande och faktiskt ger en mycket bättre egen-process än vad frågan ang vad man HAR gjort ger. Faktiskt. Även om jag slog dövörat till länge, var tvungen att höra den några gånger först innan jag verkligen skulle behöva fundera.

Ponera att jag hade fått frågan vad jag har gjort?

Jag hade stolpat upp massa saker och kommit fram till att jag trots allt har gjort en hel del och sen hade det nog varit stopp, för inte tusan har jag bara suttit på min rumpa utan att tänka eller göra något alls.

Men vändningen till det jag INTE har gjort har tvingat mig att tänka utanför mina ramar och försöka förstå vad mer som finns att göra som jag inte har prövat. Inte dumt alls faktiskt.

Vidare; så fyller min förstfödda 21 idag. Eftermiddagen tänker jag njuta av i hans sällskap, och jag kan när som helst plocka fram minnet av hur det var att borsta ut hans långa lockar, klippa hans naglar och dansa till Mora Träsk. Åh, tänk om man finge skruva tillbaka tiden ett par minuter då och då?

Du som fortfarande har små fötter i huset. Njut av dem medan tid är!

Tja, som några av er såg för en vecka sedan eller så, så har jag svår tandläkarskräck. I fredags när jag var för polering och fixning av tänderna, så bar det sig inte bättre åt än att en lagning av en framtand lossade och det kändes onekligen som en katastrof av klassen svår issmältning på antarktis eller något. Jag skulle bli tvugen att fixa den, snabbt, innan jag fick problem. Som ni förstår är jag inte såå attraherad av att käka treo ett år till tills ytterligare en tand har ruttnat bort helt. Inte en framtand i varje fall. Inte för att jag är så himla jätteengagerad i mitt utseende, men någon måtta på förfallet får det allt lov att vara. Det fanns inget tänkbart alternativ, bara att sätta upp en tid, och den tiden begav sig idag.

Javisst, jag medger. Jag FÖRSÖKTE avboka tiden igår. Utan framgång. Det godtogs inte, inte heller mina skäl till avbokningen. Att jag inte hade råd egentligen heller utan ville vänta till nästa månad var inte heller giltigt förfall, utan jag kunde komma NU och betala när jag kunde. *suck*.

Nåja, för att göra en lång och rolig historia kort, så har jag då fått prova på att laga en tand med lasermetoden och efter att ha fått en ordentlig bedövning, faktiskt dubbel sådan, så gav lasertjosanmojjen som fixade tanden A.B.S.O.L.U.T inget besvär alls!  Jag blev nästan lite besviken över att det skulle ta närmare 30 minuter för att bedöva tanden, och mindre än 30 sekunder att laga den . Jag hann inte ens med att uppleva något obehag, inte att rycka till, inte att börja gråta, inte att vilja lämna stolen och det kändes som om en viktig poäng med att få gå till tandläkaren försvann när jag inte fick spela ut något drama överhuvudtaget och på lätta -men absolut nästan besvikna ben- gick jag till bilen inte många minuter efter att tanden var lagad. INTE en endaste ADRENALINKICK mer än glädjen och överraskningen över att inte ha upplevt något obehag. Det var nästan som ett antiklimax!

Nåja, lite synd om mig fick jag i alla fall uppleva att det var om mig innan bedövningen släppte. Jag menar, hur kul är det att dricka kaffe när man har en fullständigt bedövad läpp?

Ps. Vad tycker ni om mitt nya utseende? Ja, altså inte mitt utan bloggens förstås! Kändes lite mer lättsmält än det förra rutiga alternativet...