Jag har dykt hem för att inmundiga lite nödvändig middagsvard. Högst motvilligt. Skylls ENBART att sambon var med i affären och lastade in, då knappkartonger väger en smula.

Men se här vad jag skall få nöjet att börja gå igenom i eftermiddag:

En sak hann jag notera. Ni vet det rosa vackra tyllspetsbandet med rosbroderi?

Nu har jag det ÄVEN i ljusblått. Det kommer att dyka upp på tradera så småningom, men räkna med att det inte sker i en handvändning eftersom det är mycket att gå igenom. (Vid intresse så maila mig på bortbytingen@telia.com så kan vi lösa det innan det kommer upp i butiken).

Men visst är det vackert??

Just nu befinner jag mig mitt i kaos, fast egentligen ett ganska roligt sådant.

Den 14-e skall jag vara med på en mässa i Varberg på Campus. Återkommer med mer info om det.

Eftersom jag skall iväg, innebär det att jag måste göra ett urval att ha med mig. Eftersom jag vill göra ett urval som jag är NÖJD med själv, så måste jag gå igenom massor av grunkor i mitt kaotiska lager.

Eftersom jag går igenom mitt kaotiska lager så svär jag en del.

Eftersom jag svär en del har min kära hyresvärd undrat varför jag inte har mer framme när jag trots allt har så mycket fina grejjer, istället för att gömma det på lager och vind.

Eftersom jag får den frågan så svär jag lite till och skyller på platsbrist.

Eftersom jag skyller på platsbrist så tittar han undrande på mig och undrar varför jag inte avsätter en del av magasinet som exponeringsyta och faktiskt släpper in folk där med om man vill kika på lite mer.

Eftersom han ställer så konstiga frågor men samtidigt; hans idé är så klockren så tömmer jag kartonger.

Eftersom jag tömmer kartongberg och hittar massor av "gå igenom senare" bär vi upp en hel del på vinden.

Eftersom jag inte bär allt själv så har jag inte längre en susning, om vad jag har och var jag har det så upplever jag kaos.

Eftersom jag upplever kaos så vet jag inte riktigt var jag skall frigöra plats för att ta emot den sändningen som verkar dyka upp under veckan. Men jag ser oerhört MYCKET fram emot den för jag vet att det finns en hel del helt otroligt vackert med där.

Om jag skall dra lärdom av det här måste det bli a; att ha bättre ordning på mina grunkor eller b; att inte bestämma massa konstiga saker som att jag skall iväg på roliga grejjer. Eller hur?

Så summa kardemumma, är det positiv stress jag upplever just nu, tro? Vi ses i varje fall. Ses vi inte på ett tag så vet ni att jag ruskar de grå, och att jag förmodligen även sliter mitt hår och kastar grunkor in i väggen så det yr. Adhd? Jag? Nähä.... jag har aldrig utretts så det kan jag INTE ha! Eller hur?   

Vill visa gruppen Återbruksdesign på facebook som jag startade upp häromdagen. Där är alla välkomna, vare sig man skapar eller ej, om man har intresse för hållbar utveckling och återbruk i stort. Likaså om man vill prata med andra som skapar, vill visa sin produktion eller liknande. I skrivande stund är vi 21 medlemmar och det går plats många många fler.

Alla som är med bloggar inte, eller visar inte sina produktioner på nätet, så det är ett ypperligt tillfälle att komma lite utanför den vanliga rutten där man rör sig i vanliga fall.

Och det finns inga begränsningar för vilka tekniker man använder, utan låtom oss alla såväl inspireras av varandra, samt bidra till att återbruk får en annan status. Det går att göra så mycket vackert. Se ett par exempel på bilder som redan dykt upp i gruppen:

Det här bidraget kommer från Göran N K Thorin.

Grillen är gjord av en Scania lastbilsfälg och gallret från en traktor mm. Vem har sagt att man måste ha en lackad klotgrill när det går att göra en såhär vacker och genuin grill? En aldeles ypperlig tanke som vi alla lite till mans kan svetsa ihop. Eller få någon annan att grunka ihop åt oss... betydligt roligare än nyinskaffat miljonproducerat!

Den här hjälmen kommer från Stefan Johansson.

Det här är EN av hans hjälmar. Jag har haft nöjet att få se flera irl. Titta på blommönstret. Nyfiken på hur han fått till det? Gå med i gruppen och fråga, en riktigt fiffig och smart lösning. Inte hade jag själv tänkt tanken med dekorlack på det viset måste jag säga! Vet att han lackerar vackra kakburkar med, och dem hoppas vi att få se mer av. För att inte tala om alla hans bil- och mc-renoveringar. En person jag beundrar väldigt mycket för hans flit och kunskap!

Helena känner vi ju väl sedan tidigare. Kanske bättre under namnet Retro-tokig.

Hennes kurs i re-desing börjar snart, och jag gissar att vi får se eller höra mycket spännande därifrån!

Sist men inte minst, en för mig ny bekantskap. Conny Lindgren är pappa till dessa besticksmycken och han visar många fler av dem i gruppen.

Så vackra så jag bara dånar. Hans gaffelsmycken är så fantastiska så jag nästan blir stum! Absolut sevärda, och vi hoppas som sagt på att få se mer!

Men som sagt, gå gärna med, och tipsa även andra som ägnar sig åt återbruksskapande, på alla nivåer, och med alla tänkbara metoder. Desto fler vi blir, destor roligare blir det. Lägg inlägg, ställ frågor, efterlys och visa bilder, allt du tänka kan. Det går inte att ta för mycket plats eller att lägga för många bilder eller för många inlägg! Tvärtom, Jante bor inte i vår grupp, eller hur?

Det är tillåtet att inspireras, men inte att copycata och sedan påstå att iden är ens egen. Blir du inspirerad av någon, så ge personen och skaparen den elogen att du åtminstone agerar respektfullt nog för att tala om det, och ge gärna din egen produktion en personlig touch! Det är den minsta hänsynen vi kan ge varandra!

Säljer du? Det är HELT fritt att göra reklam och att sälja sina alster via gruppen. Gruppen i sig kan emellertid inte ta ansvar för handel medlemmar emellan. Det finns sätt att handla säkert på nätet, en fördel är trots allt på facebook att man inte är "anonym" bakom ett nick. Traderahandel är också en fråga jag hoppas att vi kan prata om sinsemellan, både för den som vill ha tips om man skall lägga upp försäljningar, tips om auktioner och liknande. Så kör på och gå med i gruppen redan idag!

Cu!

Nu hade jag ju tänkt att det här skulle bli ett lite roligt inlägg med bilder. Men vad händer när Gitte får en snilleblixt? Hm, Gitte klippte lappar, och förberedde familjens kattungar på lapplek, skulle det gå att få dem att urskilja en första och en andra och en tredje pristagare till detta?

Röjer av diskbänken, lägger upp lappar, hämtar kattungarna och väntar vad som skall ske, med kameran vid min sida. På kanten av diskbänken. Och jo, de börjar vifta runt. En första lapp framträder. Där står det:

CRAZYMELLIE.

Grattis, Malin. Det här priset på bild är ditt!

Jag skall ju förstås snabbt som attans ha upp kameran i högsta hugg för att ta bilden, armarna hade jag ju behövt en stund för att tvinga kvar kattungarna på diskbänken från första början, vilket inte var det lättaste i sig... och DÅ. Viftar jag ner min kamera från bänken. Rätt ner i hundens vattenskål. Och gissa om jag svor en stund och skrämde bort alla lekanade kattungar mitt i alltihop? Nåja, kamerans fiskades upp och hängdes på tork (måtte den inte vara förstörd tänkte jag.... utöver massa svordomar om min egen idioti), och där fick den hänga ett par dagar tills den var genomtorr.

Nåja, då jag helst gråter över spilld mjölk i min ensamhet efter mörkrets inbrott, så återgick jag till kattjagandet. -Kisse, kisse kattfan, kom nu och fortsätt leka här... och ordningen återställdes fortfarande under hot. Nåja, okej då. Kattmat är kanske inte så hotfullt. När jag nu hade börjar leken ville jag leka klart.

Hade nämligen tänkt mig att skicka två priser till. Och det gör jag till:

2. Hellre Hållbart! Grattis Pernilla!

Och en till:

3. Krimskramsan! Grattis Sanna!

Jag hör av mig till er i era bloggar. Behöver era adresser. Nu kan jag tyvärr inte skicka förräns nästa vecka, men jag hoppas att det är ok!

SENSMORAL! Nästa gång krånglar jag inte till några utlottningar i onödan, utan det får bli barnen som drar vinnana, en säker häst behöver man inte skåda i mun!

Jag är inte alls så regelbunden på bloggen som jag brukar. Skylls att jag känner mig rätt tömd just nu och jag vet liksom inte vad jag skall skriva eller hur jag skall börja eller om jag ens har något att komma med av intresse egentligen. Stress kallas nog sådant tillstånd tror jag. Fast ingen postivit stress som det kommer massor av sjudande kreativitet ur, utan tvärtom, det är totalt stilltje. Försöker göra det jag måste. Och är ganska nöjd med det just nu.

Valet var ett otroligt knäckande inslag i tillvaron. Platt fall och katastrof sett ur mitt perspektiv. I slutet av valprocessen så kom äntlingen frågorna om vårt välfärdssamhälle och i liten mån även ideologi, men det var på tok för sent för att det skulle göra någon skillnad. Alla vet väl att folk svälter idag, ändå skiter man i det bara man slipper se eländet. De har säkert sig själva att skylla och de har säkert bidragit till det själv. Jag får verkligen verkligen ont i hela själen av det här. Att det dessutom lutar åt att rasistiska undertoner -om än finstämda- blir rumsrena gör inte saken direkt bättre tycker jag. Men svenska folket har talat. Men jag röstade rött och det ger mig rätten att klaga över vårt fallna välfärdssystem framöver. Du som röstade blått, kom ihåg att du bidrog till eländet när det faller kring din syster, bror, fader och mor.

Vidare är svärfar inte så kry. Hm. För att uttrycka det lite milt. Vi har vetat hur det varit ställt sedan i vintras men nu verkar verkligheten krypa på, och han uttalar själv att han går in för sin sista raksträcka. Så talar bara en äkta knutte förstås, när han går sin sista tid till mötes. Ända in i det sista förblir han min stora idol, en genuin rebell.

MIn sambo är där uppe just nu och jag för min del insåg igårkväll att jag inte klarar att göra nytta när jag mentalt ändå är där, och då ungarna har studiedag imorgon så packar vi hunden och åker upp i eftermiddag vi med. Med eller utan dator, får se.

Jag har gjort dragningen av min utlottning, inlägg kommer strax. Ni som hade turen, jag kan skicka som först nästa vecka när jag kommer hem igen.

Hade tänkt lägga upp en jäkla massa på tradera denna veckan men det blev kattskit utav det (min kamera fick sig en liten törn och jag har tappat luften tillfälligt). Det kommer förstås att ge massor av effekter om jag inte jobbar ikapp när jag kommer hem, så det har jag tänkt mig. Men just nu har jag en helt underbar barnvagnsinsats ute från sjuttiotalet. UTAN chassi. Tanken var ju att jag skulle leta chassi men jag släpper det projektet till någon annan hågad. Det är en emmaljunga, insatsen är i så gott som nyskick så den är värd besväret. Att hitta chassi är nog lättare än att hitta en insats i det här skicket.... Se så fin den är!

broderierna är så vackra på dessa här!

Den här är också en söting:

I schysstaste manchester! I bra skick även den.

Återkommer om en liten stund!

   Jag måste ju spara ner lite bilder på bloggen. Så att jag kan gå tillbaka och se dem när som helst. Har efter hand lärt mig att hårddiskar inte är något bra sparställe... så här kommer de, mönster från 1946 och 47. Hoppas någon mer än jag finner dem njutbara!

Här ser ni en hög med Feminas stickbilagor från 1946-1947.

Bredvid ligger 1948-1950.

och roliga heminredningsbilagor.

från 1950.

Köket som vi vill ha det...

Trolla med tapeter.

Shabby chic så det förslår, ala femtiotal:

Ett gäng handarbetstidningar.

Och livet är som på en pinne. Kan inte bli mycket bättre, eller hur? Det här är min dag jag visar, det jag sitter med nu. Har årssystematiserat. Tänkte göra en sommarhög och en vinterhög och självfallet skall ett urval vintermönster upp på tradera i det närmaste. Någon har samlat år efter år och varit rädd om dem. Det är en ynnest att få sortera kan jag väl säga... tänk att sånt här ens är sparat till eftervärlden. Det är fantastiskt. Och jag njuter av att dränka mig i lite jobb och sorteringsjobb.

Det skall bli underbart roligt! En bit historia att ta sig igenom. Vardagshistoria. För det vanliga folket, husmodern och ungflickan som skapade med det de hade.

Då, på den tiden, innan kläder fick en livslängd på tre månader innan nästa trend tog över. Varför kan vi inte lära av våra förfäder?

Mitt blogguppehåll blev lite längre än väntat. Det var inte min avsikt och jag har inte försvunnit för gott, jag behövde bara ett litet brejk tror jag. Ni kanske minns mina klagomål ang min syn och mina undermåliga glasögon (som iofs gick sönder) i somras, och faktum är att jag fick mer och mer ont i ögonen både av att läsa, av att titta på skärmen, och inte bara i ögonen förrästen, utan även under ögat, i ögat, bakom ögat och i huvudet.

Jag var så himla säker på att jag skulle få lite bannor av ögonspecialisten för att jag sitter för mycket vid datorn, lite smäll på fingrarna och dataförbud ett tag var liksom vad jag hade väntat. Jag hade kanske inte riktigt väntat mig att jag skulle få beskedet att man inte i nuläget kan säga skälet till min ögonsmärta/ansiktssmärta, eller förhöjda tryck i ögonen, utan vidare undersökningar och att min försämrade syn, eller skuggor och ljuskänslighet inte skulle bli bättre, och inte var övergående utan tvärtom skulle bli sämre sakta men säkert.

Jag blir inte fall för operation ännu utan "vi" skall följa upp det hela, då även en op innefattar en synnedsättning i sig, så tja. Jag får helt enkelt vänja mig och inte gnälla över småsaker längre. Men jag lovar att det först är när man inte längre kan se och läsa med glasögonen på eller mindre text som man inser hur värdefull en fullgod syn egentligen är. Så lite mycket knäckt är jag allt, men det är väl som med allting annat, man vänjer sig så sakteliga. Tror jag. Tra-la-la. Men jag vet i varje fall varför jag har ett nytt motstånd sedan i våras att köra bil i onödan. Jag som tidigare älskat att köra bil. Men minsta solsken och jag blir som ett litet barn som just skall hoppa i den djupa delen av bassängen för första gången. Jag tittar över kanten/ut/ och tänker nej, det är för djupt/fel ljus ute/ jag klarar inte det här. Skall fundera över om jag inte kan ha glasögon med ett glas som blir mörkare allt eftersom ljuset ute blir starkare, starren har jag nämligen bara på ett öga. Jag mitt nöt trodde ju förstås att det bara var gamlingar som fick starr, att jag själv skulle vara tillräckligt mycket gamling för att det skulle drabba mig hade jag inte en tanke på... men nog har jag fått det tämligen tidigt trots allt. Nåja, vad är väl en bal på slottet?

Jag har fått flera goa kommentarer. Lovar svara på dem under helgen. Likaså göra min dragning för den ligger också odragen, beklagar verkligen detta. Även det skall jag råda bot på, nu när jag får upp näsan över vattenytan igen, och börjat hitta en ny internetrutin och vana, dvs att bara sitta några minuter åt gången eller i varje fall inte timmatal i stöten, fast att det bär emot. Jisses jag är ju van att sitta halva dagar i sträck utan uppehåll men det får väl bli ändring på den vanan framöver.

Hm och jo, lite kul har jag ju faktiskt ägnat mig åt det senaste också. Men det tänker jag berätta mer om i ett annat inlägg! För nu har jag redan överskridit min egen tidsgräns som jag kan sitta utan att få obehag, med detta inlägg och det var ju inte meningen. Hm, en sjöröverlapp för ögat vid datorn kanske inte vore en dum ide?