I lördags kom mina fyra äldsta barns far (dvs, jag har ju fem) och hämtade lilleman för "umgänge", det var hans pappahelg för de fyra och lillis älskar att få följa med och sova över någon natt då och då. Exet gör så ibland, vi är nog lite bortskämda på den här punkten med ett ex som gillar även det efterkommande barnet, och tar med honom då och då. Sambon och jag blev därmed barnlediga på lördagen, men vi är ju så trista så vi andvänder tiden till att sitta uppe länge och titta på teve och sedan bestämma oss för en städdag. Tror det är ett tecken på meddelålder?

Nåja, lördag kväll medan jag väntade på musik-dokumentären (helgens höjdpunkt) Latcho Drom, så började jag peta på mina fyra trötta stolar som hängt lite på galgberget. Vi har stått med dem i handen många gånger, de är gräsliga. Vad skall vi göra? Elda? Tippen? Rk? Behålla? Jag har inte riktigt velat släppa dem ändå, inte minst för att de har en liten dekal som enligt mitt tycke gör dem lite roliga:

Dvs, det går att hitta lite historia kring dem, eller åtminstone kring företaget som producerat dem. De saknar helt ekonomiskt värde, så det är inte det som hindrar mig från ättestupan, utan det är att de tillfaller prylar som för mig blir en sorts tidsmarkering, och som i varje fall inte är NYTT -jag gillar väldigt lite nyproduktion, jag kan göra en lång utläggning en annan dag om att köpa nytt, vi har redan ett överflöd av konsumtionsvaror som vi behöver nyttja innan vi behöver nyproducerat. Vi våldför oss på Gaia och vi får igen för detta, sanna mina ord! - Nåja.

Om A/B Ferd. Lundquist & Co har jag hittat detta:

"Ferd. Lundquist & Co, var ett varuhus i Göteborg, och föregångare till Nordiska Kompaniets (NK) varuhus i Göteborg.

Köpmannen Ferdinand Lundquist (1837-1916) startade sitt bosättningsmagasin den 17 maj 1864, som då endast bestod av ett rum, ett biträde och ett skyltfönster. Genom åren växte firman och utökades genom att överta fler och fler rum i den bekanta hörnfastigheten på Östra Hamngatan 42"

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ferd._Lundquist_&_Co

Någon eländig stackare under tidens gång har blaskat färg på dem, illa och bevänt, men bruna är de. Från början verkar de ha varit brunbetsade. Och sedan har man klätt dem i ett taskigt åttio-nittiotalstyg och det var inte bara fult, det var illa åtgånget och sjaskigt. Jag tar sats och visar anskrämlighetens bleka nylle som det var:

Sådär kan man inte ha det eller hur? Och så har jag tänkt i säkert ett år, dvs, lika länge som jag haft stolarna och använt dem, att "såsmåningom". Och nu satt jag då utan något bättre för mig och började peta i tyget, vad fanns under måntro?

Och döm till min förvåning när det fanns 4 olika originaltyger i olika färger:

Det är fyra likadana stolar, samma märkning, samma målning, samma omklädning, så någon måste en gång i tiden ha köpt på sig fyra likadana stolar med fyra olika tyger på sitsen? Kan det ha varit någon sorts trend, ett sätt att sticka utanför mängden eller dyligt? Tänk om hela fyrtiotalet kryllade av massor av inredningssugna damer som gjorde allt för att hitta på något egensinnigt som man inte hittade överallt? Tänk vilka tankar en gammal möbel kan sätta igång när man skrapar lite på den. Men ärligt, jag kickade på den här upptäckten. De gånger jag har satt skruvmejseln i klamrar för att hitta ursprung etc, så har jag nog hittat mer likartade varianter under på samma serier etc. Kanske var Ferd. Lundquists bolag ett nytänkande som vågade ta ut svängarna? Du som vet, berätta gärna, jag är varmt nyfiken!

Nåja. Längre kom jag inte innan dokumentären kom igång. Och igår bestämde vi oss då för att ha städdag. Men hur gick det tror ni? Det slutade förstås med att min kära sambo gick runt och städade och jag började klippa till tyg, stryka och fästa på, och sen fick jag avbryta honom i hans idoga gnoende för att han skulle sätta ett finger och ge lite press här och där. Du som är man som läser det här; skatta dig lycklig om du har en god hemmafru i hushållet och skänk min kära sambo en arm tanke som inte har det....

Nåja. Stolarna fick annat tyg, var lite osäker på färgen, för jag gillar dassbruna skamfilade grunkor:

Meeen, när jag tittade på det igår och med varm peppning av allas vår Ada på Retroforum så började jag fundera i banorna kring ommålning. Jag har ju fyra möjligheter i tyget; unikko-rött, rosa som centret, grönt som stjälkarna och vitt som bakgrunden. Kanske en stol i varje färg? Behålla unikumkänslan de haft en gång? Fast sedan kom jag upp i morse och tittade på stolarna med nytt tyg igen och blev genast glad när jag såg dem. Sen kom tanken att "fanken, det är ju inte så illa med bajsbrunt ändå?". Så jag får se hur det går i sista ändan, de får mogna lite, men skulle det vara så är det snart dags att måla dotterns rum ändå så då kan man passa på samtidigt.

Tyget tåls att ses igen, eller hur?

Marimekko Mini Unikko

 

Lisa går på Berghs!

4 maj 2009 13:35

Att restaurera gamla möbler har alltid varit mitt backup/om jag inte hade skolork-yrke :) Gillar att jobba med händerna.

http://www.lisagarpaberghs.se

 

lastbilstanten

4 maj 2009 17:21

Att vänta med valet av färg och "känna in" möbeln är smart. Så småningom "ser" man liksom den slutliga färgen inne i huvudet. Det växer fram!!! Precis som när man anlägger stenlagda gångar i trädgården... så gräsmattan först... låt det gå ett par år och se var dom naturliga promenadvägarna trampas upp... lägg plattorna just där! Man ska forma tingen efter livet och inte tvärt om... ;-)

http://www.lastbilstanten.bloggagratis.se

 

Gitte

5 maj 2009 10:02

Lisa: är det reklam du utbildar dig inom? Har själv jobbat med reklam en gång i tiden och på den tiden använde vi skrivmaskin, kopiator, ritpennor, milimeterpapper, millimetertejp och skalpell till allt. Jag gissar att det ser väldigt annorlunda ut idag? *skratt*. Blir såå nyfiken på vad du gör, vill du berätta mer? Vart leder din utbildning?

Lastbilstanten: jag tror också på det där med att vänta in sig själv ibland, men samtidigt vet jag att jag inom kort riskerar att ha lärt mig leva med stolsfärgen och när tyget börjar bli solkigt så känns det inte längre "lönt" att måla om...för de måste snart kläs om igen. *skratt* så jag måste nog bestämma mig snabbt om jag skall eller ej.

Funderar på om jag vid ommålning måste gå igenom processen att ta fram varmluftspistol eller om jag skall gå den kemiska vägen och om det är värt det eller om jag bara skall blaska på direkt. Det beslutet är nog det som kommer att dra mest ut på tiden... tills jag bara sätter igång. om jag kommer så långt. *skratt*

http://www.bortbytingen.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...