Tant Annika har ju helt korrekt identifierat min komplicerade inställning till tid i efterkommentarerna i förra inlägget. Ojoj, nu skojjar vi inte längre. Jag och tid är något som absolut inte riktigt går ihop.

Jag har så olika upplevelser av tid.

Ibland kan en mycket stor mängd tid flyga iväg och oj? "Vi skulle ha ett tolvtimmarspass idag och började just och nu är det slut? Vad hände?" Tid kan flyga iväg utan att jag märker av det, jag sätter igång och så är det slut. På exakt samma sätt kan sekunderna smyga sig iväg, och jag tittar på klockan i ett i ett och tiden bara seeegar sig fram, tio minuter kan vara en hel evighet.

Olika dagar kan ge olika tidsupplevelser redan från start. På tjugo minuter kan jag liksom hinna med att sätta på kaffe, kolla mailen, springa i duschen, klä på mig, väcka barn, läsa en roman, plocka ur och i diskmaskinen, skura golv, förmå statsmakten att ändra ett par lagstiftningar och baka bullar innan det är dags att flyga iväg till bussen. Typ? Överdrev jag? Okejdå, det där med att plocka i diskmaskinen var ren och skär lögn för det ingår inte i mina morgonbestyr  och jag bakar abslut inga bullar, men rästen skulle nästan kunna vara rimligt.

Andra mornar... jag kan titta på klockan, det är en och en halv timma kvar innan jag skall väcka barnen, jag skall bara och oj? Går deras buss om tjufem minuter, och jag har inte ens fått upp dem än?

Börjar morgonen som det första exemplet så vet jag redan från scratch att detta kommer att bli en suverän dag då jag hinner med hur mycket som helst och dagen kommer rusa fram, det är dags att lägga sig snart, eller UPPLEVELSEN av dagen blir att jag går från punkt till punkt, har gott om tid på mig till allt som blir väl utfört och jag kommer att sjasa isäng full av iver för att dagen var super. Det andra exemplet kommer att innebära att jag missar allt, glömmer bort barnens tider, inte kan få ihop dagens struktur och planer och inte får något ur händerna överhuvudtaget. Sådär ser mina ups and downs ut, och framtidens event blir att försöka identifiera om det faktiskt kan vara så att min eventuella (såg ni min underdrift? eventuella...) PMS kan ha något med det här att göra. Men faktum är ju självfallet att det inverkar på min omgivning på olika sätt, och att min upplevelse och oförmåga att disponera eller planera tid påverkar människor omkring mig. Jag vet ju aldrig hur jag kommer att uppleva nästa timma, går den snabbt, blir den effektiv eller tar den aldrig slut?

Min punkt-rekorderliga sambo har väl vant sig eller börjar vänja sig efter snart tio år, men det har varit tufft. Ett tag inbillade han sig -precis som ALLA chefer jag har haft- att det går att ändra på mig. Faktum är att många har försökt och gett upp, och till sist erfar alla att det är lättare att ändra sin egen inställning till att jag inte kan disponera tid än det är att förflytta berg. Det brukar ta en chef ungefär ett halvår att lära sig att leva med det; och ungefär samma tid för mig att göra mig oumbärlig såtillvida att smådetaljer inte innebär att man ger mig sparken, för inte kan man väl sparka den som bidrar till att man klarar av att utföra sitt jobb med bravur, eller hur?

Jag har en chef som under lång tid efter ångrade sin lilla lapp till mig, när han skulle åka iväg ett par dagar och jag skulle vara ensam på kontoret (och därmed hålla hans ställningar med)

Citat:

Hej Gitte

*Glöm nu inte möten på tisdag och torsdag, ha med dig x och x och x. Det är viktigt att du är i tid! Glöm inte att skriva ut x och x tills dess, du hittar ett utkast på mitt skrivbord.

*Vattna blommor

*Är det någon ide att jag ber dig komma i tid dessa dagar?

*Se dig omkring på kontoret. Finns det NÅGOT du tycker kan behöva en omgång? Det ser för jävligt ut!

Ha en bra vecka, vi ses på måndag!

underskrift

Jodå, mötena hade jag superkoll på, och jag skrev ut de dokument jag skulle, dock med vissa tilläg som jag trodde att han nog hade glömt, det skulle dock visa sig att han inte hade tänkt på dem alls.

Vattna blommor? Sorry, det glömde jag.

Jag vill minnas att jag var hjälpligt i tid. Så gott jag förmådde, åtminstone så att jag inte ställde till något för någon.

Jag såg mig omkring på kontoret. Och jag VISSTE att det var MITT skrivbord han menade. Nu råkar jag ju vara lite obstinat ochså, så riktigt så lätt skulle han inte få det när han nu hade varit så otydligt. De dagarna ägnade jag varje minut och en kväll till att röja ur HANS skrivbord, lådor, bokhylla, mappar, utskrifter, pärmar, papper, verifikationer och jag utförde stordåd i hans ack så välstädade yta men fullständigt kaotiska bristande ordning; inte ett oorganiserat papper eller ett dammkorn fanns att uppbringa när jag var klar. När han kom tillbaka var mitt skrivbord lika kaotiskt som det var när han åkte, men hans var helt utblåst och kategoriserat, jag hade bytt ut pärmar, skaffat kartotek, index och allt jag kunde komma på, och det stod såväl i ämnesområde, datumordning, olika märkta områdespärmar etc.

Han frågade efter papper och dokument i ett halvår. Kan tillägga att han aldrig försökte sig på konsttycket att

mästra mig efter det....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...