Tanken var ju att vi skulle varit inflyttade och ute härifrån i lördag. Det sprack kan jag säga. Tack och lov!

Igår när vi insåg att det komer ta minst 3-4 dagar till innan vi kan vara ute härifrån och ta några sängar så började vi titta oss omkring med nya ögon. Dvs, såna ögon man tar på sig när man hinner göra lite till eftersom det blir tid över hur man än gör.

Därför tittade vi lite extra på ett valv som vi skall täppa till. Tanken var en bokhylla på ena sida och ett draperi på andra, vi vill inte stänga den permanent. Men då vi skall dela av ett stort vardagsrum med valv till ett vardagsrum och ett sovrum, så fick vi ju ändå göra något för att stänga av det. Men då säger sambon:

-Om vi använder skivor och sätter dem med ett par reglar, så kan du få upp lite mer tapeter, en på varje sida...

-Tapeter? He shouldn´t have to say that twice. Köpte idén direkt. Utan att ens tveka en halv sekund. Den ni ser överst får förmodligen utgöra valvfond i vårt sovrum. Den blir nog nice! (As usual: finare i verkligheten än på bilden). Till vardagrummet har jag inte bestämt mig ännu, vet inte om jag skall hitta soffa först.

Nåja, det sätts lister. Alla rum utom kök och toalett har målats. Mitt arbetsrum har adopterat en sjuttiotalsmatta som låg i ett större rum, och sen har två mattor bytts ut. Och ett rum där bedömde vi mattan som "bra nog" tills väggarna blev vita.

Listerna kom på och golvet lyste än förfärligt. Hm. Inte riktigt bra. Svårstädat. I tonårssonens rum. Inget bra alls.

Då säger fastighetsägarn.

-Hä hörru, vi byter väl den med. Det tar ingen extra tid, beställer vi matta imorgon är den här i övermorgon.

Så nu på morgonen har sonen valt matta till sitt rum och han skiner som sola i karlstad.

Härligt. Ett lättstädat golv betyder att man måste städa OFTA! Det vet jag iofs inte om han har förstått ;).

Hakuna matata till er alla. Stressa inte när solen skiner!

Ligger efter. En aning. Om man säger så.

Flytt.

Check.

Not done.

Färdigpackat.

Check.

Not done.

Papper.

Check.

Not done.

Traderavaror packade.

Check.

Not done.

Huset?

Nästan klart.

Inget varmvatten. Hänger dock inte på mig. *skönt*

Känns om att vi haltar. Och ligger "lite efter". (Läs, mycket).

Det blir en dryg vecka.

Bara för att fira vårt fantastiska tillstånd så gäller min utlysta traderarabatt några dagar till.

Stressar iväg, till lokalen.

Vi skall tapetsera hallen endera dagen. Har därför åkt fram och tillbaka till lokalen för att hitta bra alternativ. Inte för mörk, rästen av hallen består av panelvägar i rutor, a la sprös och den gamla avskrapade trappan upp, (underbart vacker!) är också mörk i trät. Vill lyfta den "gammaldagsa" känslan så därför känns medaljonger som ett logiskt alternativ.

Den här lejongula är egentligen inte helt dum. Men ingen av oss fastnade sådär jättemycket för den egentligen till det här utrymmet. Synd för den är klockren!

Den här är egentligen min favorit. Den jag skulle vilja ha. Men jag blev nedröstad. Tyvärr.

Färgerna på bilderna blev inte alls bra idag, så den framgår inte riktigt. Men den här gillar jag skarpt! Men jag får kanske till det att få upp den någonannanstans en annan gång... Nåja.

Den här stormönstrade guldfärgade medaljongtapeten var dotterns ena favorit. Sambon satte tvärt hälen i marken. "Horhus" sa han. "Guldfärgade tapeter kan man inte ha". Det kan man visst. Men jag höll med om att den inte skall sitta här.

En till som dottern hade velat ha här, satte jag P för. Aldeles för småmönstrad för det här utrymmet som är riktigt pampigt. ÄVEN om det är en tapet jag tycker om.

Den här fick okej av oss alla. Dottern knorrade dock liiite över det oranga. Det blir nog inte den.

Men den ger precis det jag vill ha... en skön feeling.

Och så var det den här. Allas storfavorit just nu. En härligt klassisk medaljong. Sambon är liiite avog mot gulddekoren i den. Men tror att han kan vänja sig.

Men den här tror jag att vi alla kan leva med. Och om vi inte kan det. Tja, då får vi väl sätta upp en ny? Får se imorgon eller i övermorgon om det är denna som kommer upp. Kom ju på att jag hade ett alternativ till som jag inte checkat av i utrymmet...

Det är roligt att välja tapeter. Men inte alltid helt lätt!

Dagens färgkick kommer absolut från Lollopards nya bilder på deras butik från senaste renoveringen. Jag är mållös!

Vilken fantastisk exponeringstalang de besitter! Men jag sväljer förstås också en extra gång av personligt skäl...

Nyper mig i armen.....

Jisses!!!!

Så smakfullt! Så underbart kombinerat! Men hjälp?!?!? Kommer dessa tapeter verkligen från mig??

Det är helt underbart fantastiskt att få följa resultat, från rulle till uppsatt och dekorerat!

Känslan kan inte med ord beskrivas!!

Känner mig riktigt lycklig invertes.

Åhh!

Har inte försvunnit utan bara varit praktisk. Klockan 12 idag har jag satt deadline, då är deklarationen klar och kan skickas in; inte såå mycket kvar så det är inte orealistiskt.

Sen kan jag börja packa med reda även i mina arbetsutrymmen här hemma, som tar upp mycket av vår bostad. Eftersom vi bor trångt, så har jag haft mitt "arbetshörn" och sen har jag haft en liten bokhylla med bara mina papper -ingen får röra- och sen skåp överallt där vi har kunnat ställa det där jag har mina lagervaror för nätförsäljning. Packade försändelser har varit mitt stående problem, och ett skäl till att det trånga har kännts väldigt rörigt som attans; ett av skälen till att jag varit supertacksam för alla som har avslutat snabbt så att jag kan skicka så gott som direkt när jag har packat.

Bara tanken på att få ett eget stängt och avgränsat EGET arbetsrum med garderober är därför oerhört befriande och välsignad. Några dagar till sen är det verklighet! Känns overkligt!

Igår var jag iväg på en sväng som får en fortsättning i vår och sommar. En väninnan till mig har tagit hand om orginaldokument från ett gammalt textiltryckeri. Dvs, alla orignalskisser och en hel del filmnegativ för screentryckramar. 40-50 och nog tyckte jag mig skönja ett originalmönster på en julbonad som jag tror jag vill datera till sextiotal då jag sett den i kataloger vid den tiden. Det är lådevis med motivsrullar och originalteckningar. Och jag kan lätt säga att jag fiskade upp en hel del tygmönster som jag själv skulle vilja ha tag i. Ett helt underbart motivmönster från 50-talet med människor och miljöer på. Dokumenten kommer från ett gammalt textilt beställningstryckeri, och härstammar från många olika produktioner och tillverkare/designers och det är lådevis efter lådevis och de fyller en hel friggebod. Även ett par lådor med tygprovstryckningar verkar finnas. Dessa skall vi gå igenom under våren och sommaren, för att se över det som finns, hennes ambition är att dokumentera denna samling.

När det blir av så lovar jag visa bilder på hennes helt ofattbara skatter! Men det var helt underbart att se detta måste jag säga, verkligen en stor kick! Och, visst, det medges att vi bägge är nyfikna på om det finns målade original till tygproduktion av de riktigt stora konstnärerna... det vore inte helt otänkbart! Det är altså en jättesamling av målade original det handlar om i första hand. Rulle efter rulle efter rulle efter rulle.

Spännande? Förnamnet! 

Ni som kan tipsa om böcker om textila tryck återge gärna. Tryckta tyger av Inez Svensson efterlyses också!

Här ser ni mitt -faktiskt ovanligt välorganiserade, för att vara mig- traderaskåp. Det som ligger på tradera finns där, färdigpackat och lätt att hitta och dra fram. Det tar emot att packa ner allting i lådor.

Bara TANKEN på att packa upp det i det nya tar emot; men faktum kvarstår, det måste göras förstås. Så fredag kväll, så är det det absolut sista som packas ned i det Paloitiska residenset. Och förhoppningsvis det första som kommer upp i det nya. Men!

Fram till Fredag em; så ger jag rabatt, snälla hjälp mig at tömma ut så mycket ni kan. Det vore oerhört tacksamt!

Gäller knappar och dekorband, bollfrans etc handarbetsmaterial:

100-199:-: minus 10%.

200 -299:-: minus 20%,

300kr och däröver: minus 25%, FRAKTFRITT, samt en extra hemlig bonus.

Sprid gärna ryktet till alla knappintresserade och dekorbandsälskare ni vet!

Min traderabutik hittar ni HÄR.

Egentligen tror jag att jag förhåller mig i olika sammanhang socialt, och att jag är socialt präglad av mina lite mer komplexa adoptivmorföräldrar som jag var hos regelbundet under min uppväxt; snarare än av min egen familj. Det är nog därför jag allt mellan varven har kännt mig som ett ufo socialt, och ett av skälen till att jag hela tiden krockar i sociala sammanhang, något som alltid resulterar i att jag inser att jag har varit "för öppen igen" och att jag drar mig tillbaka till mitt kräftskal, som den eremit jag egentligen är.

För, hm, det kan väl inte vara så som några av mina npf-relaterade vänner och bekanta antyder, att jag egentligen har en oidentifierad Aspergersproblematik? ;). Nuff said. *skratt och blink* Det är säkert så det är. Jag är oftast mer intresserad av det som människor håller på med, intressen och specialintressen än jag är av det sociala samspelet i sig. Ursäkta, men gardiner och vällingtemperaturer, eller utfyllnadsprat om ingenting; ger mig inte särskilt mycket, jag blir mer uttröttad av allt det där som man borde förhålla sig till, förstå och så vidare men som inte sägs eller uttalas.

Därför är jag ingen fena på kallprat och jag har oftast ingen naturlig gräns för vad jag säger här och nu, eftersom jag reflekterar inåt i förhållande till det som sägs, snarare än att jag funderar över om det är så bra för mig att jag säger som jag gör. När jag frågar "hur läget är" så är det för att jag vill veta hur du mår. Och om du säger "bra" så förväntar jag mig att allt är som vanligt. Och jag blir INTE förvånad om du verkligen berättar hur det är, tvärtom. Det var ju därför jag frågade, och inte för att man gör så.

Kvarvarande aggressioner och liknande förstår jag inte heller, kanske för att jag är väldigt mycket "här och nu", och jag begriper mig inte på långsinthet. "Javisst, vi hade en diskussion med olika utgångspunkter för en vecka sen, menar du att du har funderat på det tills nu?" Que?

Jag är visst artig när jag möter folk och kan absolut prata på; men de gånger jag verkligen känner att "jag upplever vänskap med just den här personen, i stunden" då har jag inga som helst "det här skall man förhålla sig till, och säg inte något du kommer ångra" utan jag kan prata och prata och inte smyger jag med vad jag varken tycker eller tänker eller vad jag har reagerat på, desto tryggare jag känner mig i vänskapen desto mer kommer ur mig och jag har inte den minsta lilla tanke på att:

*det jag säger kan användas mot mig.

*det mottagare själv tolkat in får jag stå till svars för.

*det jag säger kommer att berättas för andra.

Gissa om det är en återkommande fallgrop jag ramlar handlöst i mellan varven?

Sånt här spel har jag aldrig fixat eller klarat av, eller lärt mig förstå, och jag är fullständigt socialt funktionshindrad i det här avseendet; så om det är att vara aspie, så är jag absolut aspie och inget annat. Har förstås några vänner, som jag vet finns där när det behövs, även om vi inte har kontakt ibland på flera år: de är nämligen ungefär lika osociala eller "socialt flexibla" som jag, år och dar kan gå men när vi möts har ingen tid gått.

Det jag säger till Catarina eller Lotta stannar där, och vice versa, annars är det en rak höger som gäller ungefär. Nu tog jag inte ens i; det är en mycket enkel klockren logik det bygger på, nämligen gatans ungefär. Systerskap. Lojalitet. Trofasthet. Oavsett hur mycket vi än kan irritera oss på varandra mellan varven och oavsett hur mycket vi känner till om våra svaga sidor; så är alla känslotillstånd tillåtna.

Men dem har jag kännt sedan tiden då kroppsbehåringen växte ut ungefär.  Behöver jag mat är deras kylskåp öppna och det är defakto också de enda kylskåpen jag någonsin gått i som inte varit mina egna, utan att fråga om lov, eller bli uppmanad.

Vad skrev jag nu? Tanken har inte ens slagit mig innan...

KYLSKÅP!

Heureka!

Där har vi det, ett kylskåp är ett ypperligt mått för vilka som är mina nära vänner. Dvs, de kylskåp jag kan gå i utan att det tar emot, -och de är FÅ! Ett kylskåp är ytterst privat för mig- och vice versa. DEM kan man räkna på mindre än en hand, även om jag går väldigt lång tid tillbaka.

Fan, nu blev det med en gång jäkligt enkelt för mig, att komma fram till vem som är vem.

De männsikor vars kylskåp jag skulle få för mig att öppna, dem kan jag koppla av med. Jisses varför förstår jag först det nu när jag sitter och skriver om det?? Halleluja för det skrivna ordet.

Nästa gång jag befinner mig i ett socialt samspel skall jag absolut fundera över Kylskåp! Så riskerar jag inte att göra bort mig! =)!

Huvva. Håller på med papper och räkningar. Det är absolut inget kul måste jag väl bekänna. Månadens och årets fasa för jämnan. Inte nog med att det är de vanliga papperna, registreringarna och så vidare utan det är ju dessutom deklarationstider. Sanningens minut. Hjälp, hur står jag ut? Hur står familjen ut? Månad efter månad är det samma sak de förfärliga dagarna allt skall gås igenom, allt som överhuvudtaget kommit in på kontot skall fördelas ut i enlighet med "app-lapp-sa-"metoden. Vem som fick och vem som slapp och vem som satt i fars gamla hatt i natt. Händer det inte ett under snart så barkar jag nog åt fanders, men såhär kan jag baske mig inte hålla på.

Nu måste jag göra en plan. -Hm, lättare sagt än gjort.

Skapa förändring. -Hm, tycker jag har hört mig tänka det förr.

Hitta mitt flyt. -Hm, hur gör man?

Sluta göra det svårt för mig själv. -Eh, nu var jag rolig.

För faktum är att det är yttest lite som gör skillnaden, som stjälper framgång till nederlag och vice versa.

Nu skall jag börja TÄNKA framgång. Det måste baske mig gå? Det finns ju miljoner andra människor och företagare som defakto lyckas med det...

Låg och funderade en stund igårkväll.

Om jag nu skulle lägga ner företaget och börja jobba, vad skulle jag då vilja göra? Faktum är att jag inte kom fram till ett skvatt, fanns inget jag skulle vilja byta ut det jag gör idag mot. Finns inget som kan ge mig samma tillfredsställelse; samtidigt kan jag inte leva på tillfredsställelse allena, eller hur?

Sen inser jag ju en ytterst viktig detalj. Man KAN inte hålla på med gamla grunkor och knappar bara för att det är skoj, och göra det till sitt livsverk om det inte finns tillräckligt många intresserade så att det blir ett flyt på det. Att mer av det som kommer in går ut.

Men vad är det jag skall ändra på?

Huvva. Jag tror att jag har PMS och att jag lite grann har hamnat i den bleka kranka eftertankens farvatten.

Det är fasen inte mycket som gör det. Hade jag inte blivit av med plånboken för någon vecka sedan, så hade den här månaden kanske gått ihop... Till den som"tog hand om den" så kan jag väl bara hoppas att pengarna gjorde lika stor skillnad för dig som de HADE gjort för mig just nu! Jag vill så jäsickens gärna tro att de kom till någon som behöver dem bättre. Annars finns det ingen mening med att bli bestulen!