Ännu en samling av fem vardagar har nått till ända. Jag begriper inte. Vart tar tiden vägen, egentligen? Tycker att dagarna bara rusar omkring i ett virrvarr och så tar de slut.

Tidigare kunde jag förundras över att tiden verkade gå fortare och fortare. Ni minns hur långt ett sommarlov var en gång i tiden när man var liten? Märkligt nog tycker jag att mina ungars sommarlov flyger iväg fortare och fortare för varje år. "Åh, vad skönt tio veckors sommarlov framför oss!" och i nästa andetag så är det skolstart igen. Någon som känner igen det här? Hm, sorry. Jag tror att jag snart har övertygat dig om att du är åldrande eller meddelålders? (Medelåldern börjar väl iofs kring 30 så de flesta av oss här har nog uppnått de gråa hårens stadium ändå?).

Jag förstod inte alls hur det här kunde komma sig förräns jag såg en matematisk logik byggd på en pragmatisk självklarhet. Dvs, påståendet kan matematiskt beräknas med exakthet, vilket ger en upplevelsekonsekvens för den åldrande individen, stick i stäv med faktumet att tiden är konstant. Det är därmed upplevelsen av tiden som INTE är konstant.

Önskar jag kom ihåg hela beräkningen och formuleringen av slutsatsen men logiken är så enkel att jag kommer att minnas den för alltid. Den bygger på faktumet att ju äldre man blir, så utgör en andel tid; ex ett dygn eller ett år, allt mindre totalandel av den tid man har levt. Det här förhållandet är konstant föränderligt allt eftersom, ju äldre man blir (tills man dör förstås).

Därmed påstår jag att tiden i sig är konstant men att upplevelsen av tidens förgänglighet INTE är det. För ett barn på fyra utgör ett år en fjärdedel av den totala upplevda tiden, och blir därmed en halv oändlighet, medan ett år för en för en äldre person, utgör en alltmer marginell period ju längre tiden går. Jag är uppe i tiden där ett år utgör mindre än en fyrtiondel av min levda tid, så inte är det så märkligt att jag tycker att den rusar iväg?

Skall jag verkligen tillägga att jag ÄLSKAR att berätta det här när någon av mina vänninnor (eller fd, kanske?? de flesta har åldersnojjor, och de nerverna älskar jag att trycka på... det ger en så rolig effekt att tala om för någon motsträvig, att VI är meddelålders eller tanter) så fort någon beklagar sig över att tiden går fort. Kan ni begripa att jag har några vänner kvar? *skratt*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...