En tid av kaos här i det Palo-Rainamaaska residenset har flutit. Det har hänt en hel del sedan sist. Vet inte riktigt hur mycket jag har nämnt i bloggen; men de senaste månaderna har varit lätt kaos på väldigt många plan.

Svärfar fick sin dom i början på året. Senaste månaderna fick han sin palliativa vård i hemmet, gick sin sista tid till mötes och blev också begravd, allt under mycket kort tid. Vi kan bara glädja oss åt att han fick sin sista sommar och att den var bra. Han var trots sin smärta en lycklig man, i sitt lilla paradis som ni ser ovan på bild. Jag hoppas han vilar i frid, men vi kommer aldrig sluta sakna. Jag är glad att vi har varit där så mycket som vi har varit dessa elva år, och att vi därmed fick så mycket tid som vi fick av hans friska tid, och härliga livsinställning.

Han kommer för alltid att vara en mänsklig förebild för mig, just för sin enkelhet, för sin humor, för sin rebelliskhet, för sin medvetenhet och för sin envisa livsglädje och för att han aldrig slutade vara 14 år. Ända in i det sista.

Det är inte alla människor som klarar att bevara sitt inre barn, sin inre ungdom livet ut, speciellt inte under tiden man äts upp av cancer. Men det kunde han. Hans minne är ljust. Jag är previlligierad som fick lära känna denna man! 

Sen är det 14-åriga sonen. Ett kapitel och en oro för sig som började i somras och som verkligen äter upp oss alla inifrån.

Men det kan jag berätta mer om en vacker dag, om han någonsin stabiliserar sig och får lite vett innanför pannbenet igen. Det hoppas jag ju på, men det måste gå snabbt, innan det är för sent, och innan han helt tappar skillnaden på rätt och fel.

Jag har gjort magnetröntgen av min skalle, för min smärta i ansikte och öga, samt massor av andra kroppsliga symtom som inte sitter inne i huvudet. Resultatet visade att jag varken lider av hypokondri eller inbillning om jag säger så.... Jag medicinerar just nu för att minska svullander på fel ställen och skall sedan utredas lite till. Att jag har ont precis överallt är det inte någon som tvekar ett dugg på längre (möjligtvis med undantag av sambon).

Hur som haver; det är en jäkla pers, rent ut sagt, inte minst för att det sätter sig på humöret och orken och faktiskt rent ut sagt också kapaciteten. Vissa dagar vankar jag mest, och har svårt att sätta igång något vettigt. Dagar då jag har ont, kan jag inte ens tänka klart. Men jag kommer sakta men säkert igen, och kommer att försöka jobba på som förr så småningom. 

Min traderabutik flyter emellertid på som vanligt och har så gjort under hela tiden; men tack vare att medicinen har hjälpt har jag för första gången igår; på mycket länge;  klarat av att fylla på sådant som taigt slut och till och med att fylla på nytt. Om ni kikar in kan ni välja senast inlagda om ni vill se vad som kommit upp.

Att tradera har funkat trots allt, beror helt och hållet på en mycket god organisation på det som ligger ute i butiken, tack och lov! Jag gör mycket förarbete, så när beställningarna kommer behöver jag bara skriva adress och leta efter nummer på knapp och dekorband. 

Men! Det är ingen underdrift att påstå att jag just nu behöver alla kunder jag kan få, så vet du någon som inte har upptäckt mig ännu; som behöver knappar eller tapeter; rekommendera mig gärna! SNÄLLA, sprid att jag finns! Just nu behöver jag all hjälp jag kan få i den vägen, eftersom jag inte riktigt klarar av att lägga tid på det själv.

Min egen förhoppning står nu till att jag inte återfår mina symtom så fort jag lägger av med medicineringen nu under helgen. Det skrämmer mig att jag bara har två dagar kvar, och sen skall vi se på fram till fredag, då jag skall ha kontakt med min läkare igen för att se hur det har gått dessa veckor... Jag som avskyr allt vad tabletter heter går altså för första gången och klamrar mig fast vid bredspektrade mediciner och är livrädd för att sluta ta dem. Jag märker direkt de dagar då jag stressar upp mig pg något annat än positiv stress (ex när det gäller sonen, möten omkring honom och de är OTALIGA; eller relationen mellan sambon och sonen som har en total låsning) att jag återfår symtom igen; som om min kropp inte klarar av att återställa sig när min energi är upptagen med annat... Det har liksom varit två steg framåt och ett tillbaka, hela tiden. Ett par dagar var jag ex helt förkylningsfri, men timmarna efter en diskussion hemma var det kört igen, det blir bättre, och sen kommer det ett möte som jag inte vill gå på, och sen är det kört igen. Men fy fasen, nu har jag bara två dagar kvar.... försöker låta bli att fundera på vad som händer sen....

 

Annica H

30 november 2010 19:56

Så tråkigt att höra, men som så ofta kommer en massa elände på en gång.
Jag hade tänkt komma och hämta de fina träblom- knapparna vid något tillfälle men har förstått eller anat att du har haft mycket omkring dig och själv har jag haft ont om tid. Kanske vill du skicka knapparna istället om jag betalar till ditt konto?
Jag mailar dig så att vi får kontakt den vägen också.

Gitte

1 december 2010 14:33

Hej Annika! Kul att höra av dig! Har fått mailet och skickar svar under kvällen, när jag sätter mig vid min egen dator igen! =).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Jag ska börja med att berätta att jag roade mig med att lägga upp lite kuliga julkort på Tradera igår. Vespan hittar du här. Men de verkar rulla ganska fort. Jag la upp några fler varianter av dessa och julkort av Britt-Lis Erlandsson men ni...

    Det låter helt otroligt men det är faktiskt sant. Du hittar den här.  Jag ska från början säga tydligt att det INTE är min förtjänst och att jag hoppas inte att det är uppfattas som ett "skrytinlägg" (jag föraktar självhävdelse och försöker ...

Jag avslutade mitt telefonsamtal och gick ut för att ta ett bloss. Där satt dottern och drack kaffe i vår paviljong. Det är nu inte i sig någon märklig företeelse för hon bor i fastigheten bredvid så vi råkas ofta under paviljongen som vi inte packat...

 Just nu tror jag att det händer massor av spännande och framförallt oroväckande saker gällande vår konsumtion och att vi mycket snart kommer att få se mycket avgörande effekter av både de senaste och de kommande veckorna.  Stora fördelar är väl i...

    Gick och la mig igår med massa goda intentioner. Nu skulle jag minsann bli bättre på att tänka positivt även om världen ramlar runtomkring. Ja, du har nog förstått att jag är en sån som läser nyheter flera gånger om dagen med stor förfäran o...