Jag håller på att ta sats för att tapetsera lite möbler.

Dels är det ett skåp i affären som jag kommer att använda som butiksinredning:

Jag var i valet och kvalet, skall jag måla den vit? Det hade passat väggarna bäst ärligt talat. Men sambon invände:

-Den är bra mycket finare brun! Måla den INTE. Klä bara baksidan med tapet som du har tänkt.

Nu är ju tapeten jag har i åtanke för den här vit i bakgrunden, men jag lyder honom. De få gånger han väl uttrycker sig så gäller det att ta fasta på det han säger för han har ofta rätt, och är framförallt inte lika spontan eller ombytlig som jag själv.

Så, så får det bli.

Jag har ju inte tagit bild på världens vackraste tapet ännu, och det KAN bli den, men jag står även på lut att välja den här som redan finns representerad på en fondvägg, retrotapet från sjuttiotalet förstås:

Beige bakgrund, blå blomslingor. Lite småmönstrad. Tror den gör sig egentligen, fast kanske tråkigt att upprepa samma tapet när rästen av lokalen har massa olika?

Den här är bra läcker med:

Fast oj, nu kom jag ju på... den hääär, med stilistiska tunna bruna medaljonger som matchar skåpets bruna träfärg:

Jamen dueh... den är ju baske mig helt perfekt. Sicken jäddrans tur att jag bloggar så jag inte förhastar mig utan testar lite olika varianter i tanken ibland.

Sen är det mina pocketbokhyllor, cd-bokhyllor här hemma som skall upp i sovrummet, och där vill jag ha en fondvägg med. Där ligger dock världens vackraste tapet lite pyrt till. Den skulle ju egetligen suttit där dunderklumpentapeten kom upp:

Men det var la en himlarns tur att jag till sist valde rätt tapetet där med, är helnöjd med resultatet måste jag säga.

Den förtjänar att visas i närbild igen. Tyvärr har jag inga rullar kvar av den, hade mer än gärna haft den i lite olika färgställningar, men det lär man väl aldrig springa på...

Det finns säkerligen massor av svar på den frågan. Om du har valt, så kommentera gärna nedan vad som motiverar just dig!

För oss fanns det massor av skäl. Jag för egen del läste ju humanekologi ett par år på folkhögskola under mitten-slutet av åttiotalet och hade fått med mig massor av skäl vid det tillfället. Det märkliga är att när man börjar intressera sig över hur vår jord mår så hittar man massor av information och teveprogram som skriker ut budskap om hur vår närmiljö egentligen ser ut och vilka bieffekter vår konsumtion har. Men det försvinner liksom i informationsflödet och får inte riktigt den slagkraft som det förtjänar. Var det någon som såg Uppdrag Granskning om plast i våra vattendrag? Det finns betydligt större mängder plastfibrer och plastartiklar än man har väntat sig, en ohyggligt skrämmande utveckling. Men jag antar att den stora massan couldn´t care less, för vi fortsätter att handla plastkläder, och liknande. Men vad ännu värre är, se det här: " Sannolikt kommer plastpartiklarna från slitage av bildäck och från textilier och syntetiska kläder. Men de kan även komma från naturmaterial som bomull, linne och ylle och är ett resultat av bearbetningen av dessa." Så inte ens om man köper naturmaterial kan man svärja sig fri från att bidra till plastnedskräpningen i VÅRA vattendrag här i sverige. Dvs, det är inte bara hav långtbortistan och tredje världen som är drabbade utan det är VÅRA fiskevatten där vi bor och den fisken som finns i fiskvagnarna nära OSS som lever i ett plastfyllt hav... skrämmande. Vad gör vi?

Men nu var det ju inte det jag skulle skriva om i vanlig ordning.

I vårt fall så hade vi fått en liten parvel, sådär på efterslänten, jag skulle ju inte ha fler ungar och min nuvunna sambo sedan ett par år tillbaka skulle ju inte ha barn, men det sket ju sig lite, som tur var. Och så stod vi där. Jag som hade sparat varenda jädrans barntillbehörsgrunka sedan fyra barn, och en relativt nyskaffad sambo som minsann med eftertryck uttryckte att "MITT barn skall INTE ha arvegods, så du kan slänga alltihop om du inte vill spara till de större". Öh, tja. Det var en liten kulturkrock kan jag väl säga, när secondhandnyttjaren mötte chrome-och-läder-ungkarls-travellern-med-hästsvans. (Eller den finska neanderthalaren som några andra känner igen honom som...). Men begagnat och gammalt junk stod liksom inte högt på hans önskelista och hade han fått som han hade velat så hade vi slängt alla mina gamla grunkor och skaffat nytt, helst vräkiga skinnsoffor och sånt. Men om jag nu får lov att säga det; som TUR VAR så kom då en liten minikris i vårt samliv.

Det är så att min sambo älskar att resa. Han har album efter album fullt med resfoton och minnen från sina resor som varit av lite olika längd. Och tja, jag hade då rakt aldrig rest så nu tyckte han att det var dags. Han ville boka en resa och började leta resmål för hela familjen.

Men hallå? E du galen eller?

Han gick ner rejält i inkomst när lilleman föddes mycket för att han ville ha lite mer regelbundna tider hos oss, och mindre ansvar på jobbet, då han ville prioritera familjen. Me like, men man kan inte planera att börja resa med sju pers, mindre inkomst och dessutom ville vi dra ut på föräldrarledigheten som skulle räcka länge, och dessutom lämna över ett halvårs pappaledighet -minst- till honom när jag ammat färdigt och jag som gärna ammar länge.

För att göra den långa historien så kort som möjligt så innebar det här året att våra olika intressen smälte samman och hittade en gemensam hållning.

Vi la upp ett excel-program där vi skrev upp ALLA intäkter och utgifter, in på minsta plastpåsen, la upp en del huvudgrupper och första månaden spenderade vi precis lika obekymmersamt som tidigare. Sen tog vi alla ungarna för en månadsgenomgång för att se vad vi kunde spara in på och dra in på, byta varumärken, byta affärer etc, etc, etc.

Från att tillsammans ha en ganska hygglig inkomst till att ha minimalt och ändå vilja få MER pengar över, går det? Ja, det gjorde det faktiskt.

Ett sparområde var att gå över i större utsträckning till secondhand när det ex gäller kläder och produkter som vi behövde. Vilket förstås innebar att ALLA mina sparade barngrunkor kom till heders igen och sambon faktiskt gick med på att köpa en begagnad barnvagn för 500:- istället för en sprillans ny för 7500:-, som vi inte ens hade fått tillbaka hälften för när vi hade använt den. Det var en STOR besparing!

Det året åkte vi sju pers, två vuxna och fem barn först till Marocco i Januari.

När vi kom hem var vi så ressugna att vi fortsatte i samma stil, så i Augusti samma år, åkte vi en sväng till Rhodos med när vi ändå höll på.

Trots att jag inte tog ut mer än 3-5 dagar inkl garantidagar -så fort vi fick ta ut det- per vecka och trots att sambon altså gick ner väldigt mycket i månadsdinkomst. Och faktum är att vi sällan har kunnat unna oss så mycket som under den tiden, för mycket mycket mindre pengar än förr!

Senare gick vi in i gamla vanor igen, inte i riktigt samma utsträckning som tidigare, utan lite klokare blev vi på sikt. Sedan fick vi en flärp 2004 när vi en månad återigen betalade elräkningen som då låg på ca 2000:- per månad.

-Vad fasen, måste vi verkligen ha det såhär? Kan vi inte flytta ut på landet?

Sagt och gjort. Det blev ytterligare en ny erfarenhet, och sedan dess har jag ju ställt mig själv utanför allt vad det trygga lönesystemet och inkomst heter, men det är en helt annan historia... (som jag nog inte utan vidare rekommenderar någon annan om man är någotsånär sunt förskaffad).

Ps. Hur är det idag? Jo, om jag vill köpa något av något slag, så frågar sambon; "finns det inget på blocket?" så nog har han ändrat sin attityd på senare år... *skratt*

Men snälla, i fortsättningen kanske vi kan få sådan reklam INNAN ni omsätter det? Ett annat praktexempel var ju ex när ni bytte från bloggagratis till bloggplatsen. Desto mindre ni informerar i förväg, desto mer förvirring och negativa reaktioner väcker ni!

Annars gör ni ett kanonjobb!

Tack för möjligheten att kunna putta ut skiten i sidan så man slipper se den eller kan bläddra förbi den snabbt. Men jag skulle bli ÄNNU gladare om det gick att välja om man vill ha den högst upp i kanten eller längst ner... desto längre ner, desto mindre stör det...